brukskapitalisterna

Jan Lindholm är förstanamnet på Miljöpartiets riksdagslista.  


1.      Vad är den viktigaste frågan för dig och ditt parti?

Jag är politisk allätare men mina största intressen finns inom energi och trafikområdet. Jag är även engagerad i barnfrågor, alkohol och drogfrågor, elöverkänsligas problem och global rättvisa.

http://www.mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=68304 


2.      Hur ska företagsklimatet bli bättre?

Generell nedsättning av arbetsgivaravgifter, Slopad arbetsgivaravgift för soloföretagare, Nedsatt arbetsgivaravgift för små, forskningsintensiva företag, Krafttag mot svartjobben stärker laglydiga företag, Reformer av 3:12-reglerna, Starta-eget-bidrag.

Vi vill göra det lättare att spara ihop ett startkapital till en företagsstart. Därför vill vi införa ett etableringskonto enligt den modell som redan finns i Danmark. Alla löntagare ska därmed skattefritt kunna sätta av pengar som kan användas för att starta ett nytt företag. En utgångspunkt för ett svenskt etableringskonto skulle kunna vara att det blev möjligt att på detta sätt åtminstone spara ihop minimiinsatsen för att bilda ett aktiebolag (för närvarande 100 000 kronor). Även om många inte har möjlighet att spara ihop så pass mycket skulle det ändå finnas en viss möjlighet för löntagare med ganska normala inkomster att under några år skrapa ihop ett hyfsat startkapital.

Miljöpartiet har som nämnts tidigare gjort upp med de borgerliga partierna om att ett övergripande mål om en 25-procentig minskning av företagens administrativa börda sätts för denna mandatperiod. För att ytterligare bistå Regeringskansliet med resurser i detta arbete och för att kunna mäta resterande regelområden tillskjuter vi 5 miljoner kronor till Nutek för att ta fram förslag som innebär betydande minskningar av företagens administrativa regelbörda. Genom detta resurstillskott bör takten i regelförenklingen kunna ökas så att 25-procentsmålet uppnås. Ett förslag som snarast bör genomföras är ett uppgiftskravsregister för företag som hindrar flera myndigheter från att kräva in samma eller snarlika uppgifter från företag, det vill säga förhindrar onödigt uppgiftslämnande från företag. Vi vill också att ett nytt regelverk kring konsekvens­analyser av nya regler som påverkar små och medelstora företag genomförs omgående.

För att skapa mer jämställda förhållanden mellan företag bör en utredning med syfte att ta fram en ny aktiebolagslag riktad mot mindre företag snarast tillsättas. Utredningen bör se över vilka regler som kan tas bort eller göras enklare för mindre företag. Exempel på regler som bör ses över är kraven på inrapportering av statistik, storleken på aktie­kapitalet och förenklad byråkrati. Utredningen bör också studera erfarenheterna av liknande lagstiftning i våra grannländer. Med en ny aktiebolagslag för småföretag kan fler företagare använda företagsformen aktiebolag och människor som bara kan avvara en lägre kapitalinsats ska kunna nyttja aktiebolagsformens fördelar.

En helt fri marknad utan styrande regler skapar inte goda förutsättningar för företagande. Istället behövs en stöttande samhällsstruktur som ger stabila och gynnsamma villkor för samtliga företag. Det är också befogat att från statligt håll göra särskilda satsningar på att stötta företag. Det kan gälla rent ekonomiskt stöd, vilket är speciellt motiverat i det allra tidigaste skedet när en idé ska omsättas till en företagsidé, men även under senare skeden i ett företags utveckling behövs service från samhället i form av stöd, information och tjänster. Det behövs en mängd åtgärder för att Sverige ska bli bättre på att stötta våra företag på ett bättre sätt än idag.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2007/08&bet=N323 


3.      Är Lissabonnfördraget bra eller dåligt? Varför?

Lissabonfördraget innebär en kraftig förskjutning av makten inom EU från de små länderna till de stora. Sveriges inflytande i EU:s ministerråd minskar och därmed våra möjligheter att påverka lagförslag.

Förslaget om att införa "passareller" innebär att Europeiska Rådet med enhällighet kan besluta om att avskaffa vetorätten och gå över till beslut med kvalificerad majoritet på områden där fördraget kräver enhällighet.

http://www.mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=157516 


4.      Är det svenska skattetrycket för högt eller är skattetrycket bra som det är? Varför?

Förmodligen måste en stor del av skatteuttaget läggas på nya fastighetsskatter om det skall vara möjligt att minska skattefusket.

Höga generella konsumtionsskatter är ett problem, varför de troligen måste reformeras och tydligare differentieras. System för att ta ut bomskatt enligt norsk modell och kilometerskatt på tunga fordon borde kunna utvecklas så att även de tar en större del av ansvaret för att finansiera det gemensamma.

En årlig medborgaravgift skulle kunna vara ett alternativ till inkomstskatt. Den gamla principen om skatt efter bärkraft blir nästan omöjlig att upprätthålla i den globaliserade verkligheten, så kanske kan den bytas mot skatt efter konsumtion med någon ny teknik som inte gynnar brottslighet.

Ett nytt system måste kunna innehålla utrymme för överföringar från rika till fattiga, det får inte bryta samman på grund av konjunktursvängningar, det måste fungera på en global arbetsmarknad, styra mot miljö- och klimatmål men även vara rättssäkert, enkelt och billigt.

Många delar i ett modernt skattesystem för en globaliserad värld måste förmodligen även samordnas internationellt. Tankarna bakom Tobinskatten kan vara en utgångspunkt för en del av de skatter som rimligen måste finnas för att på något sätt fördela bördan efter förmåga.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=Sk474 


5.      Bör svensk arbetsrätt reformeras? Varför?

Det har under en tid pågått en intensiv samhällsdebatt om arbetsrätten måste förändras, bland annat gällande stridsåtgärder och undantag från LAS. Miljöpartiet anser att den svenska modellen där arbetsmarknadens parter i huvudsak själva löser de problem som finns är bra. Sett till antalet konflikter på arbetsmarknaden ligger Sverige mycket lågt jämfört med de allra flesta länder. Miljöpartiet genomförde tillsammans med de fyra borgerliga partierna 2001 ett undantag i LAS gällande turordningsreglerna för företag med högst 10 anställda som var nödvändigt. För ytterligare förändringar i arbetsrätten måste dock arbetsmarknadens parter komma överens. Miljöpartiet välkomnar att arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna tillsammans ser över huvudavtalen och gör de förändringar som man anser nödvändiga.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2007/08&bet=N323 


6.      Vad är er inställning till arbetskraftsinvandring respektive flyktingmottagning?

1993 valde riksdagen att förse utlänningslagen med en portalparagraf utifrån barnkonventionen. Man stadgade att ”i fall som rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver”. Portalparagrafen har dock blivit fullständigt tandlös. Regelmässigt hänvisar utlänningsmyndigheterna till att vikten av en reglerad invandring väger tyngre än portalparagrafen, vilket är befängt. En annan internationell konvention, Dublinkonventionen, som slår fast att en flykting skall återsändas till första asylland i stället för att få sitt ärende behandlat i, i detta fall Sverige, väger också i varje läge tyngre än barnkonventionen och utlänningslagens portalparagraf. Då inte FN:s barnkonvention är lag i Sverige kan heller inget hända om man bryter mot den.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=So292 


7.      Finns det behov att förändra sjukförsäkring och a-kassa?

Att lagreglera ytterligare om att arbetsgivare skall kunna begära sjukintyg av den anställde redan första dagen minskar inte sjukfrånvaron.

Det är rimligt att ta bort den tvingande regeln om att försäkringsläkare ska ge bedömning innan beslut kan tas om medicinsk utredning.

Vi anser att riksdagen bör återkomma med förslag på lagrum som stärker individens möjlighet att medverka i Försäkringskassans val av insatser och utredningsinsatser som rör honom eller henne.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2006/07&bet=Sf23 

Regeringen vill snäva in processen med preciserade tids­gränser. Senast efter tre månaders sjukfrånvaro ska det prövas om den försäkrade kan utföra andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren än sina vanliga. Det är helt rimligt. Men vi anser inte att det är rimligt att arbetsförmågan senast efter sex månaders sjuk­skrivning skall bedömas utifrån om den försäkrade kan utföra något arbete på arbets­marknaden i sin helhet. Det är en alltför rigid gräns.

En rehabiliteringsgaranti tycker vi är bra. Det finns sjukskrivna människor som alltför länge har väntat på sådan och därmed fördröjt återgången till arbete.

Nu föreslås ytterligare en sänkning genom att beräkningsgrunden ska multipliceras med 0,97. På detta sätt beräknar regeringen kunna spara in 585 miljoner kronor inom sjukpenningen och 531 miljoner kronor i föräldra­försäkringen för 2008. Detta kan verka harmlöst men för enskilda betyder detta en påtagligt sänkt ersättning. Det slår mot en grupp som redan är utsatt och vi vill att riksdagen avslår regeringens förslag.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2007/08&bet=Sf316 

Miljöpartiet vill ha en arbetslivstrygghet som innebär att sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring slås ihop till ett nytt trygghetssystem. Den sammanslagna försäkringen ska gälla både anställda och företagare, vara skattefinansierad och nivåerna i det som i dag är sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen ska jämställas. Därmed blir två myndigheter, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, en myndighet och därutöver förstatligas försörjningsstödet som idag kommunerna ansvarar för. Tillkommer gör ett förändrat arbetssätt som ska präglas av både helhetssyn, effektivitet och individfokus.

Miljöpartiets bedömning är att om arbetslöshetsförsäkringen ska fungera som inkomstförsäkring för tillräckligt många krävs att flertalet av de försäkrade ska ha 80 procent av lönen vid arbetslöshet. Arbetslöshetsförsäkringen är idag inte inflationsskyddad och räknas därför inte upp automatiskt. Regeringen har heller inte höjt nivån under mandatperioden utan tvärt om sänkt den under de första hundra dagarna. Som ett resultat av detta slår allt fler personer i taket och får därmed i praktiken mycket lägre ersättning än 80 procent. Vi föreslår att taket höjs med 100 kronor per dag, men på grund av det kärva ekonomiska läget föreslås detta först från och med 2012.

Det är också viktigt att ersättningsnivån på sikt höjs till 80 procent under hela ersättningsperioden och att den inte sänks efter ett visst antal dagar samt att denna nivå också ska gälla de som deltar i till exempel jobb- och utvecklingsgarantin.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=A307#_Toc243464090 


8.      Vad är den effektivaste metoden för att minska miljöhoten?

En stark klimatpolitik är den motor som behövs för att skapa nya jobb och miljödriven näringslivsutveckling i hela Europa. Ambitiösa program för energieffektivisering kan tillsammans med investeringar i infrastruktur och industri skapa miljontals arbeten samtidigt som det ger minskade utsläpp.

Det globala klimatarbetet måste bygga vidare på befintliga internationella instrument såsom klimatkonventionen, Kyotoprotokollet och EU:s utsläppsrättshandel samtidigt som nya instrument utvecklas. Ett exempel är sektoriella överenskommelser inom industrin.

Miljöpartiet de gröna anser att klimatpolitikens befintliga instrument och åtaganden bör kompletteras med ett moratorium för prospektering efter oexploaterade olje-, kol- och naturgaskällor.

Miljöpartiet de gröna avvisar kärnkraften som svar på klimathotet.

Bensinskatten är det hittills enskilt viktigaste styrmedlet för att minska klimatpåverkan.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2008/09&bet=MJ19 


9.  Vad är din inställning till vår nuvarande försvarspolitik?

(Hittade inga åsikter om försvarspolitiken).


10.  Ser du några integritetsproblem med FRA-lagen, datalagringsdirektivet och IPRED? Var drar du gränsen för individens integritetsskydd?

Att man kan använda modern teknik för att lyssna på all kommunikation är inte mindre osmakligt än sovjetsystemets alla angivare. Förslaget att ge försvarets radioanstalt kraftigt ökade befogenheter att avlyssna all elektronisk kommunikation är inte bara ett hot mot integriteten för den enskilde, utan även ett allvarligt hot mot utvecklingen av samhället.

http://www.mp.se/templates/mct_177.aspx?number=152082 

Inte nog med att upphovsrättsinnehavarna getts polisära befogenheter; det finns en överhängande risk att nästa steg för företrädare för upphovsrättsinnehavarna är att kräva enskilda på stora belopp med hot om stämning inför domstol om de inte betalar direkt.

Dagens rättspraxis visar att domstolar anser att innehavaren av ett Internetabonnemang har bevisbördan. Den enskilde måste bevisa att han eller hon inte har genomfört den olagliga fildelningen som registrerats med hans eller hennes IP-adress. Denna utveckling är ytterst oroväckande för rättssäkerheten.

Mot bakgrund av detta är det enda rimliga att riva upp de delarna av Ipredlagen som ger upphovsrättsinnehavare och deras företrädare möjlighet att i domstol få ut uppgifter om vem som står bakom ett visst abonnemang samt de övriga befogenheter som är förknippade med den förstnämnda.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=N316 

Det vi ser som problematiskt vid användning av hemlig teleavlyssning, hemlig kameraövervakning och hemlig teleövervakning är när detta medför att oskyldiga och tredje part i direkt oproportionerlig och oacceptabelt hög grad utsätts för integritetskränkningar.

http://www.mp.se/templates/mct_177.aspx?number=162523 

(Inget kommer upp om datalagringsdirektivet, men det framgår att partiet som sådant är emot direktivet).


11.  Vad anser du behöver göras för att minska brottsligheten och snabba på behandlingen av exempelvis ungdomsbrottslingar?

(Hittar inga uppgifter om Lindholms inställning).


13.  Många ungdomar hamnar hos kronofogden, vad anser du att man bör göra åt saken?

(Hittar inga uppgifter om Lindholms inställning).