Söndagskrönika nr. 1
Vecka 21. Under veckan har tre insändare i Avesta tidning intresserat oss. De handlar om bolagisering, CUF:s syn på ungdomslöner och bristande utvärdering i Dalarnas Landsting.
Den avreglerade energimarknaden är inte avreglerad
Olle Karlsson är kritisk mot att Avesta kommun har bolagiserat kommunens energibolag och sålt ut det till privata intressen. Nu vill den rödgröna majoriteten i kommunen även bolagisera vatten och avlopp och insändarskribenten vill att frågan ska bli en valfråga. Vi håller med, det är ett viktigt beslut.
Fördelen med bolagiseringar är att verksamheten kommer att bedrivas mer effektivt, rationellt och att beslutsvägarna blir kortare. Problemet är att politiker fortfarande har makten över bolaget och att politiska mål därmed kan försvåra bolagets arbete att serva sina kunder.
Karlsson anser att bolagisering är odemokratiskt eftersom politiker får mindre makt över verksamheten. Men är demokrati alltid att en majoritet ska fatta beslut i en församling? Kan inte demokrati vara att kunder driver förändringarna?
Problemet på energimarknaden med skyhöga energipriser och ett fåtal stora bolag som dominerar är inte att marknaden har avreglerats. Det beror på att staten fortfarande äger många av de stora bolagen såsom Vattenfall vilket gör att de lättare kan ta upp lån till lägre räntor genom att staten står bakom bolaget. Dessutom är inte energimarknaden fri. Länge var det förbjudet att forska kring kärnkraftverk, den så kallade tankeförbudslagen, och i dag får man inte bygga fler kärnkraftverk än vad som redan finns. Även vattenkraften är utsatt för expansionshinder. Subventioner till kärnkraft, biogas, vindkraft och solceller med mera skapar snedvridningar på marknaden. Det finns också onödiga regleringar och långa handläggningstider för att få tillstånd att sätta upp vindkraftverk. Det gör att Sverige inte kan öka sin energiproduktion nämnvärt och att vi blir beroende av utländsk energiproduktion såsom smutsig kolutvinning.
Konkurrenslagstiftningen gör också att de stora energidrakarna inte kan sänka priserna hur som helst. Det skulle nämligen tolkas som prisdumpning och det är inte tillåtet.
Att energibolagen gör stora vinster är inte mer än rätt med tanke på de stora investeringar som de behövt göra samt att energimarknaden i dag är internationell. Givetvis väljer ett företag att sälja till de högsta priserna. För att råda bot på höga priser behövs fler nya företag och nya alternativ som får testas på marknaden. Byråkratiska och krångliga regler och dåligt företagsklimat är det stora problemet. Att energiskatterna har ökat över åren gör inte prisläget bättre. Handel med utsläppsrätter gör också sitt till. Så att påstå att en fri energimarknad inte fungerar är en slutsats som saknar all logik. Vi har nämligen ingen fri energimarknad.
Är det clowner i CUF eller det maffialiknande LO som har svaren på ungdomsarbetslösheten?
Ulrika Berlin som är ordförande för LO-distriktet Dalarna och Gävleborg skriver om Clowner i CUF. Ett mycket märkligt inlägg från en maffialiknande organisation som själva motverkar företagandet och särskilt skapar ungdomsarbetslöshet. Relationen mellan företagare, facket och arbetsrätten i dag kan enklast beskrivas som en person som frivilligt annonserar ut om att man är villig att ha en inneboende i sin lägenhet. Sedan är det facket som bestämmer vilken som skall vara den inneboende utan att lägenhetsinnehavaren har mycket att säga till om. Arbetsrätten och facket är i dag båda uråldriga och saknar verklighetsanknytning till Sverige och internationell arbetsmarknad a´la 2010-talet.
Forskarna inom området ger CUF och Magnus Andersson rätt angående ungdomslöner. Men tydligen är fakta inget som politiskt korrekta mesproppar vill ägna sig åt. De vill maximera opinionsundersökningsresultaten i stället för att agera ledare och visa vägen för andra tankesätt och perspektiv.
Ungdomsarbetslösheten var år 2008 19,3 % i Sverige medan motsvarande siffra i Danmark, som har infört lärlingssystem och ungdomslöner, är 7,3 %. Den som inte förstår att en arbetsgivare hellre anställer ett säkert kort, när arbetsrätten är som den är, är antingen naiv eller saknar förmåga till empatiskt och logiskt tänkande. I valet mellan en person som gått ut skolan och en som har arbetsmarknadserfarenhet väljer de flesta arbetsgivare att anställa den med erfarenhet och referenser. Det skulle vi också göra, om vi nu inte har en sjuk böjelse att maximera riskerna i vår företagsverksamhet.
Fem år har gått och ännu ingen utvärdering
Trots att fem år har gått sedan nedläggningen av dagkirurgin på Avesta Lasarett har ingen utvärdering av besparingarna gjorts. Kurt Liljegren har sedan dess försökt att få en kalkyl på om besparingarna blev som det var tänkt. Han har ännu inte fått något svar från landstingsledningen. Det är anmärkningsvärt att uppföljningar av fattade beslut inte genomförs. Men med tanke på den katastrofala ekonomiska utvecklingen inom landstinget Dalarna de senaste åren, antar vi på brukskapitalisterna att de inte har lyckats. Utan man har bara spätt på underskottet med onödigt lidande och sjukresekostnader för att få samma operation i Falun som man kunnat få i Avesta i nyrenoverade lokaler.
Det är nu upp till er i landstingsledningen att bevisa för oss alla som ej tror på ert prat om besparingar. Innan ni gjort det hävdar vi att ni medvetet försöker centralisera Dalarnas sjukvård till Falun och att ni inte har något som helst ekonomiskt tänkande som grund för ert beslutsfattande.
Liljegren får avsluta söndagskrönikan med följande citat:
”Nu har det gått två och en halv månad sedan förfrågan gick in plus någon påminnelse och tystnad råder. Den enda tolkning man kan göra är att man inte vet. Annars skulle i vår datorgenomsyrade värld ett par knapptryckningar snabbt kunna presentera den information jag var ute efter. En stilla förhoppning är väl att landstinget har större insikter i andra delar av sin ekonomi.”
Vi på Brukskapitalisterna är tyvärr inte lika förhoppningsfulla.
Fredrik Runebert
Per Wallman
