Tre år för att få tillbaka investeringen på upprustade storkök
Avesta kommun beräknar att de ska kunna spara 3,7 miljoner kronor genom att lägga ned matköken på Tallbacken i Horndal och Framnäs i Fors samt Björkhagen. För att ersätta köken måste kommunen investera 10 miljoner kronor för att bygga ut köken på Johan Olovsskolan eller Fors skola. Från referatet i Avesta tidning (fredag 4 juni) framgår att 3 miljoner kommer att sparas in under 2010 och 2011. Men sedan då? Om vi utgår från att besparingarna får effekt direkt och att beräkningen avser årsbesparingar kommer investeringen att betala tillbaka efter 2,7 år. Nu antar jag att investeringen tar längre tid att betala sig eftersom det i Sverige inte går att avskeda folk från ena dagen till den andra.
Dessutom framgår i artikeln att en tredjedel av personalen måste utbildas under tre år med en kostnad på 233 000 kronor per år. Om den kostnaden inte är inräknad i besparingskalkylen kommer investeringen att ta 2,9 år innan det hela betalar sig. Sedan kostar det 300 000 kronor att erbjuda skolor och ålderdomshem två maträtter varje dag. Den siffran räknar jag inte med alls eftersom jag inte vet hur mycket detta skiljer sig från dagens kostnad. Dessutom kan denna siffra sättas upp på kontot servicekvalitetsförbättring. (Det kan även kostnaden för utbildning av personal räknas som, men eftersom jag har varit så generös med min beräkning av lönekostnaderna tar jag ändå med utbildningskostnaden i min beräkning). Så med tanke på att lönekostnader inte kan försvinna över en natt kan vi alltså utan att tveka säga att det tar minst tre år innan investeringen går jämnt ut.
Enligt referatet i Avesta tidning är transportkostnaderna avräknade från besparingspotentialen. Men det framgår inte om kommunen måste ha mer personal på det nya matköket vilket givetvis minskar besparingspotentialen. Förvisso står det att kostenheten kommer att minska sina anställda från 77 personer till 64 personer.
Enligt förslaget ska varje avdelning laga frukost själva. Personalen menar dock att de inte kommer att hinna ta upp och duscha de äldre samtidigt som de ska laga gröt eftersom hygienreglerna är så strikta att de måste ha särskilda kläder i köket vilket gör att en i personalen måste vara i köket och passa kastrullerna. Det betyder två alternativ: 1. De äldre på ålderdomshemmen får vänta längre på att få hjälp att kliva upp på morgonen vilket är liktydigt med sämre servicekvalitet. Eller 2. Kommunen måste anställa mer personal på avdelningarna vilket gör att besparingarna blir mindre än förväntat. Enligt personalen har de inte blivit tillfrågade om hur förslaget ska tillämpas i realiteten vilket givetvis gör att besparingsförslaget blir mindre trovärdigt.
Av de beräknade besparingarna anges 2,3 miljoner kronor kunna sparas in på personal, 600 000 på att lägga ned själva köken (jag antar att det är hyran som avses) och minskat matsvinn på 800 000 kronor. Jag antar att det handlar om årsbesparingar. Hur kan matsvinnet vara så stort att man kan spara 800 000 kronor? Borde inte bättre rutiner och bättre planering kunna åstadkomma samma resultat?
Sedan är det intressant att veta hur mycket det kostar att rusta upp köket på Framnäs och de andra matköken för att uppfylla gällande krav på livsmedelshygien. Den investeringskostnaden ska givetvis räknas bort från totalinvesteringen (eller plussas på i besparingspotentialen) i min beräkning.
Nu är inte syftet bara att spara pengar utan även att öka kvaliteten. Det som talar för en ökad kvalitet är satsningar på utbildning och förbättrade kök. Det som talar emot är att servicekvaliteten för de äldre blir sämre om omsorgspersonalen får rätt samt att maten måste transporteras antingen från Fors till Horndal eller från Horndal till Fors. Varför väljer man inte en mellanväg och har ett matkök i Fors som levererar till både förskolan, grundskolan och ålderdomshemmet samt ett matkök i Horndal som levererar inom Horndalsområdet? Finns det någon siffra på hur mycket högre investeringskostnaden blir då? (Avesta kommun är en fair-trade city och borde därmed tänka på sådant som ökade utsläpp, även då Fair-trade främst handlar om arbetsmiljö och sociala rättigheter. Finns kostnaderna för klimatkompensation inräknade i kostnaderna för förslaget? För inte tänker väl Avesta kommun smita från miljökostnaderna?)
I Östhammars kommun har en liknande omorganisering, ombyggnationer, sammanslagning av kök och personalminskningar gjorts. Ett år efteråt har det inte visat någon positiv effekt av personalminskningarna på så sätt att budgeten fortfarande visar ett underskott. Det skulle vara intressant att veta varför effekten har uteblivit det första året. Vad säger att Avesta kommun ska lyckas bättre? Att dra slutsatser efter ett år är ju givetvis för tidigt. Men det indikerar att det troligen kommer att ta längre tid än tre år att få investeringarna att uppnå break-even. Är det värt så stora investeringar och att erbjuda två måltider per dag om man samtidigt försämrar servicekvaliteten vid uppväckningarna samt långa mattransporter?
Sedan skulle jag vilja veta exakt vad det är som gör att Framnäs och andra matkök i kommunen inte uppnår livsmedelslagen. (Den lagen är ju förövrigt extremt rigid eftersom politiker har noja på försiktighetsprincipen).
Jag kommer att skicka ett antal frågor till berörda tjänstemän inom Avesta kommun för att räta ut dessa frågetecken. Det här är ett för viktigt beslut för att bara dra till med lite siffror hur som helst. I Avesta tidning får man inte reda på bakgrunden till siffrorna. Om det beror på att Avesta Tidning inte har ställt tillräckligt djupgående frågor eller om det är kommunen som inte redovisar det på ett tydligt sett låter jag vara osagt. (Några siffror och några underlag till förslaget går att inte att finna på kommunens hemsida.) Men svar ska jag ha på mina frågor och svaren kommer att publiceras på denna blogg.
Fredrik Runebert
Dessutom framgår i artikeln att en tredjedel av personalen måste utbildas under tre år med en kostnad på 233 000 kronor per år. Om den kostnaden inte är inräknad i besparingskalkylen kommer investeringen att ta 2,9 år innan det hela betalar sig. Sedan kostar det 300 000 kronor att erbjuda skolor och ålderdomshem två maträtter varje dag. Den siffran räknar jag inte med alls eftersom jag inte vet hur mycket detta skiljer sig från dagens kostnad. Dessutom kan denna siffra sättas upp på kontot servicekvalitetsförbättring. (Det kan även kostnaden för utbildning av personal räknas som, men eftersom jag har varit så generös med min beräkning av lönekostnaderna tar jag ändå med utbildningskostnaden i min beräkning). Så med tanke på att lönekostnader inte kan försvinna över en natt kan vi alltså utan att tveka säga att det tar minst tre år innan investeringen går jämnt ut.
Enligt referatet i Avesta tidning är transportkostnaderna avräknade från besparingspotentialen. Men det framgår inte om kommunen måste ha mer personal på det nya matköket vilket givetvis minskar besparingspotentialen. Förvisso står det att kostenheten kommer att minska sina anställda från 77 personer till 64 personer.
Enligt förslaget ska varje avdelning laga frukost själva. Personalen menar dock att de inte kommer att hinna ta upp och duscha de äldre samtidigt som de ska laga gröt eftersom hygienreglerna är så strikta att de måste ha särskilda kläder i köket vilket gör att en i personalen måste vara i köket och passa kastrullerna. Det betyder två alternativ: 1. De äldre på ålderdomshemmen får vänta längre på att få hjälp att kliva upp på morgonen vilket är liktydigt med sämre servicekvalitet. Eller 2. Kommunen måste anställa mer personal på avdelningarna vilket gör att besparingarna blir mindre än förväntat. Enligt personalen har de inte blivit tillfrågade om hur förslaget ska tillämpas i realiteten vilket givetvis gör att besparingsförslaget blir mindre trovärdigt.
Av de beräknade besparingarna anges 2,3 miljoner kronor kunna sparas in på personal, 600 000 på att lägga ned själva köken (jag antar att det är hyran som avses) och minskat matsvinn på 800 000 kronor. Jag antar att det handlar om årsbesparingar. Hur kan matsvinnet vara så stort att man kan spara 800 000 kronor? Borde inte bättre rutiner och bättre planering kunna åstadkomma samma resultat?
Sedan är det intressant att veta hur mycket det kostar att rusta upp köket på Framnäs och de andra matköken för att uppfylla gällande krav på livsmedelshygien. Den investeringskostnaden ska givetvis räknas bort från totalinvesteringen (eller plussas på i besparingspotentialen) i min beräkning.
Nu är inte syftet bara att spara pengar utan även att öka kvaliteten. Det som talar för en ökad kvalitet är satsningar på utbildning och förbättrade kök. Det som talar emot är att servicekvaliteten för de äldre blir sämre om omsorgspersonalen får rätt samt att maten måste transporteras antingen från Fors till Horndal eller från Horndal till Fors. Varför väljer man inte en mellanväg och har ett matkök i Fors som levererar till både förskolan, grundskolan och ålderdomshemmet samt ett matkök i Horndal som levererar inom Horndalsområdet? Finns det någon siffra på hur mycket högre investeringskostnaden blir då? (Avesta kommun är en fair-trade city och borde därmed tänka på sådant som ökade utsläpp, även då Fair-trade främst handlar om arbetsmiljö och sociala rättigheter. Finns kostnaderna för klimatkompensation inräknade i kostnaderna för förslaget? För inte tänker väl Avesta kommun smita från miljökostnaderna?)
I Östhammars kommun har en liknande omorganisering, ombyggnationer, sammanslagning av kök och personalminskningar gjorts. Ett år efteråt har det inte visat någon positiv effekt av personalminskningarna på så sätt att budgeten fortfarande visar ett underskott. Det skulle vara intressant att veta varför effekten har uteblivit det första året. Vad säger att Avesta kommun ska lyckas bättre? Att dra slutsatser efter ett år är ju givetvis för tidigt. Men det indikerar att det troligen kommer att ta längre tid än tre år att få investeringarna att uppnå break-even. Är det värt så stora investeringar och att erbjuda två måltider per dag om man samtidigt försämrar servicekvaliteten vid uppväckningarna samt långa mattransporter?
Sedan skulle jag vilja veta exakt vad det är som gör att Framnäs och andra matkök i kommunen inte uppnår livsmedelslagen. (Den lagen är ju förövrigt extremt rigid eftersom politiker har noja på försiktighetsprincipen).
Jag kommer att skicka ett antal frågor till berörda tjänstemän inom Avesta kommun för att räta ut dessa frågetecken. Det här är ett för viktigt beslut för att bara dra till med lite siffror hur som helst. I Avesta tidning får man inte reda på bakgrunden till siffrorna. Om det beror på att Avesta Tidning inte har ställt tillräckligt djupgående frågor eller om det är kommunen som inte redovisar det på ett tydligt sett låter jag vara osagt. (Några siffror och några underlag till förslaget går att inte att finna på kommunens hemsida.) Men svar ska jag ha på mina frågor och svaren kommer att publiceras på denna blogg.
Fredrik Runebert
Kommentarer
Postat av: wojciech nedzewicz
Vi har valt den tredje vägen och behöll köket i Fors
Tre viktiga aspekter avgjorde beslutet :
1.Miljö 2.Sevice 3.Personalens önskemål
Wojje Nezewicz Mp
Ordförande i Bildningsstyrelsen
Trackback
