Skogsbo får en ansiktslyftning

FOT-styrelsen har tagit beslutet och nu är det i full gång. Arbetet med att försköna Skogsbo Centrum.
Att skogsbovägen (de flesta vägar i hela Avesta, skogsbo och Krylbo) skulle behöva rustas upp, det syns klart och tydligt, så när arbetet med att riva upp den gamla ytan börjades var det många som var glada. Men när man från kommunens håll började riva upp växterna på parkeringen i skogsbo centrum var det många som vart förvånade. Man har från FOT-styrelsen beslutat om att försköna skogsbo centrum, vilket kanske var på tiden men som skulle kosta pengar, mer pengar än vad man trodde att styrelsen kunde avvara.


För ungefär en vecka sedan tog Avesta tidningen upp att kommunens badplatser sjunker i standard och är i stort behov av att renoveras, se artikel här. Prioriteringarna är konstiga tycker jag när man från kommunens sida säger sig vilja öka turisnmen i Aveta kommun, men kan ej erbjuda funktionsdugliga badplatser.

Jag citerar i slutet av detta blogginlägg Jan Vennberg: "Han berättar att förvaltningen kämpar med ett hårt ekonomiskt balanskrav och att badplatserna sköts med allt mindre resurser."

Detta är konstigt då man beslutat sig för att bygga om lite varstans i kommunen!

Per Wallman

Tallbackens kök kan inte läggas ned

Enligt obekräftade rykten är matlagningsköket på Tallbacken i Horndal ett beredskapskök och sådana kök kan inte stängas ned hur som helst. Det kan ställa till problem för majoriteten i Avesta kommun som nyligen beslutat om en ny organisation för måltidsverksamheten.

Ska bli intressant att se utvecklingen av denna historia som verkar få alltfler sidospår.

Fredrik Runebert

Fjärdenamnet i Klassiskt liberala partiet svarar

Hrafn Steiner står på fjärde plats det Klassiskt liberala partiets riksdagslista.

---

1.      Vad är den viktigaste frågan för dig och ditt parti?

Idag har Lp ingen specifik profilfråga, utan strävar efter att sprida klassiskt liberala värderingar på alla politiska plan. För min del är frågor som rör rättssäkerhet, immigration och äganderätt mycket viktiga.

2.      Hur ska företagsklimatet bli bättre?

För att förbättra företagsklimatet så måste man anpassa förutsättningarna att uppmuntra företagare att investera. Detta gör man bäst genom att minska skattetrycket och en förenklad och mer flexibel anställningslagstiftning.

3.      Är Lissabonnfördraget bra eller dåligt? Varför?

Lissabonfördraget medför en hel del bra förändringar inom EU samarbetet, men jag tycker fortfarande att det är viktigt att man kritiskt granskar vårt medlemskap. Jag är skeptisk till den centralstyrning unionen går åt och jag tycker det är viktigt att man från politiskt håll bestämmer sig var gränsen för EUs kompetens att stifta lagar skall gå.

4.      Är det svenska skattetrycket för högt eller är skattetrycket bra som det är? Varför?

Det svenska skattetrycket är aldeles för högt. Dels så sker det ett omfattande resursslöseri i form av onödig byråkrati och dels så tycker jag att staten spenderar pengar på verksamhet som inte skall bedrivas i offentlig regi.

5.      Bör svensk arbetsrätt reformeras? Varför?

Ja, arbetsrätten måste bli mer flexibel och göra det enklare för företag att anställa och avskeda folk. Den tämligen rigida arbetslagstiftningen leder idag till att många människor klamrar sig fast i jobb man inte trivs i och folk utan arbetslivserfarenhet har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.

6.      Vad är er inställning till arbetskraftsinvandring respektive flyktingmottagning?

Invandring har alltid varit en källa till kunskap och utveckling. Av princip anser jag att alla ska ha rätt att bosätta sig vart man vill, men man måste även konstatera att så länge man har ett samhälle baserat på en välfärdsstat så kommer resursbegränsningar att tvinga oss till asylkvoter.

7.      Finns det behov att förändra sjukförsäkring och a-kassa?

På sikt bör sjukförsäkringen liksom a-kassan överlåtas till privat regi.

8.      Vad är den effektivaste metoden för att minska miljöhoten?

Genom att stärka äganderätten så skapar man ett incitament för medborgare att se efter sin egendom. 

9.      Vad är din inställning till vår nuvarande försvarspolitik?

Huvudsyftet med försvarsmakten är att skydda invånarna i sverige från yttre militära och säkerhetsrelaterade hot från både stater och andra organisationer.  Det är viktigt att man alltid utvärderar våra åtaganden internationell och väger de strategiska fördelarna, och den humanitära vinningen, med internationella insatser med kostnaden både i liv och pengar.

Jag tycker det även är oroväckande att man i och med den föreslagna grundlagsändringen bereder en möjlighet att sätta in trupper mot svenskar i Sverige.

10.  Ser du några integritetsproblem med FRA-lagen, datalagringsdirektivet och IPRED? Var drar du gränsen för individens integritetsskydd?

Ja, jag ser ett antal problem  med de lagändringar som kallas FRA-lagen samt de regleringar som innefattas av IPRED. Framförallt att innebär FRA-lagen att man ges rätt att avlyssna svenskar utan brottsmisstanke. Jag tycker även att det är viktigt att man har en tydlig gräns mellan försvarsverksamhet och polisiär verksamhet. En myndighet skall inte arbeta med bägge. IPRED tycker jag innebär stora problem för rättssäkerheten. Brottsutredning skall bedrivas av en myndighet och ingen annan.

11.  Vad anser du behöver göras för att minska brottsligheten och snabba på behandlingen av exempelvis ungdomsbrottslingar?

Jag ser dels ett behov av en resursökning till polisen men resurser räcker inte hur långt som helst. Jag tror även att det måste ske en omprioritering där man tidigt går in och med kraft agerar mot småbrott, som idag har en relativt låg upplösningsfrekvens.

12.  Många ungdomar hamnar hos kronofogden, vad anser du att man bör göra åt saken?

Idag finns det en attityd, inte bara bland ungdomar, där man hellre tar lån, eller köper på kredit, än att spara och den ekonomiska framförhållningen är relativt kortsiktig. Det har diskuterats om strängare reglering för sk SMS lån och andra åtgärder, men jag tror att det enda säkra sättet att minska antalet människor som får ansökningar om betalningsförelägganden är att upplysa folk om konsekvenserna av att hamna hos kronofogden. Jag tror mest på en attitydförändring, där man undviker krediter och lån till förmån för sparande, utom när man verkligen kan rättfärdiga det och vet med sig att man har råd med lånet.

Vänligen,
Hrafn Steiner

---

Tack!

Förstanamnet på Klassiskt liberala partiets lista svarar

Ordförande för Klassiskt liberala partiet Tommie Gran är förstanamnet på partiets riksdagslista. Nedan kommer hans svar på våra frågor.

--- 

1.    Vad är den viktigaste frågan för dig och ditt parti?

Liberala partiet har för närvarande ingen profilfråga, utan ämnar sprida klassiskt liberala idéer rent generellt. Först när partiet har en omfattande politik blir det aktuellt med "den viktigaste frågan". Personligen anser jag att Riksbankens avskaffande är den viktigaste frågan, eller åtminstone att valutan knyts till guld (och andra ädelmetaller).

2. Hur ska företagsklimatet bli bättre?

Sverige är ett bra land att starta företag i, men desto sämre på att låta företagen växa. En anställning ska inte betyda att företagaren näst intill adopterar den anställde. Med minskad beskattning vågar fler ta risken att expandera sina företag, vilket gynnar samhället i stort. Det ökar också incitamenten för internationella företag att etablera sig i Sverige. Se även svaret på fråga fem.

3. Är Lissabonnfördraget bra eller dåligt? Varför?

EU är bra på det viset att handeln i stora drag har förenklats medlemsländer emellan. Däremot är jag skeptisk till den centralstyrning unionen barkar åt. Jag tror att det på sikt kommer missgynna EUs medlemsländer till eurokraters fördel.

4. Är det svenska skattetrycket för högt eller är skattetrycket bra som det är? Varför?

Föga förvånande anser jag att skattetrycket är på tok för högt. Kultur, idrott, sjukvård och utbildning är exempel på verksamheter som inte ska bedrivas i offentlig regi. Det hämmar konkurrensen och kvalitetsutvecklingen, samtidigt som skattepengar slösas bort i ren byråkrati.

5. Bör svensk arbetsrätt reformeras? Varför?

Ja. Även om det är positivt att Sverige inte har en lagstadgad minimilön har företagare problem med lagar som minskar flexibiliteten och möjligheten att växa i optimal takt. Därför vill jag att bland annat LAS och MBL avskaffas.

Man försvarar dagens arbetsrätt med att säga sig vilja ha en trygghet på arbetsplatsen. Jag menar att det finns en större trygghet i att lättare hitta en nytt arbete än att klamra sig kvar vid en anställning som varken arbetsköparen eller arbetssäljaren är nöjd med.

6. Vad är er inställning till arbetskraftsinvandring respektive flyktingmottagning?

Jag är principiellt för fri invandring, men inser att det måste finnas begränsningar så länge det finns en omfattande välfärdsstat.

7. Finns det behov att förändra sjukförsäkring och a-kassa?

I dagsläget ser jag ingen anledning till att göra några större förändringar på varken sjukförsäkring eller a-kassa. Målet är givetvis att båda bedrivs i rent privat regi, när förutsättningarna tillåter det.

8. Vad är den effektivaste metoden för att minska miljöhoten?

Att stärka äganderätten. Det man äger, tar man hand om. Det är ingen slump att de mest korrupta länderna med minst möjligheter för fattiga att förbättra sin egna tillvaro också lider av en miljöförstöring som är svår att finna i de mer demokratiserade länderna.

9. Vad är din inställning till vår nuvarande försvarspolitik?

Sverige behöver ett försvar för att kunna skydda medborgarna från kända och okända hot.
Jag är mycket nöjd med beslutet att avskaffa allmän värnplikt, däremot är jag inte lika nöjd med de internationella insatser Sverige deltar i. Jag ser det inte som Sveriges skyldighet att lösa konflikter vi inte är delaktiga i.

10. Ser du några integritetsproblem med FRA-lagen, datalagringsdirektivet och IPRED? Var drar du gränsen för individens integritetsskydd?

Ja, de misstänkliggör människor utan rimlig grund, vilket är oacceptabelt.
Man kan bara kränka individens integritet om denne är skäligen misstänkt för brott.

11. Vad anser du behöver göras för att minska brottsligheten och snabba på behandlingen av exempelvis ungdomsbrottslingar?

Det är svårt att ge ett tillfredsställande svar utan att det blir alltför långt, men fler riktade insatser och fler patrullerande poliser är en god start. Även om polisen är i behov av större anslag tror jag mer på kostnadseffektivisering.

12. Många ungdomar hamnar hos kronofogden, vad anser du att man bör göra åt saken?

Det måste till en attitydförändring, där man uppvärderar sparandet och undviker krediter och lån. Jag är inte främmande för undervisning i privatekonomi från högstadiet och uppåt (huruvida det ska vara frivilligt eller obligatoriskt kan diskuteras).

Hälsningar,
Tommie Gran
Ordförande Liberala partiet

---

Tack!


Söndagskrönika nr. 5

v. 25. Under veckan har alla kandidater som dalaborna kan rösta på fått vår riksdagsenkät. Samma tendens som tidigare upprepas. De första dagarna händer mycket, sedan minskar aktiviteten. Gudrun Schyman från Feministiskt Initiativ meddelade att hon inte kommer att besvara enkäten. Hon är den enda av de som inte besvarat våra enkäter som visat god ton och meddelat oss att hon inte har för avsikt att besvara den. Däremot har vi fått svar från Tiarafeministen som har lokal kännedom om Avesta.

Piratpartisterna har varit bäst på att besvara våra frågor, från det partiet har
Carl Johan Rehbinder, Bengt Johnsson och Jan-Olof Flink svarat. Bengt Johnsson har till och med publicerat sina svar på sin blogg och fått en liten diskussion kring våra frågor i kommentarsfältet. Han skriver i sitt inlägg att han tycker att våra frågor var riktigt bra.

Vänsterpartisten
Birgitta Berg har också bemödat sig att svara på våra frågor. Likaså förstanamnet på SPI-listan. Återigen måste Brukskapitalisterna fråga sig: Varför är det så svårt för de borgerliga partierna att besvara våra frågor? Vad har ni att dölja? Eller ser ni ner på gräsrötterna, precis som Socialdemokraterna?

Allt har en alternativkostnad

Är landstingsfinansierad kultur viktigare än 300 höftleds- och knäoperationer? Kurt Liljegren förklarar pedagogiskt i Avesta Tidning den 23 juni för väljarna att det alltid finns alternativkostnader, oavsett hur stor eller liten utgiften i sig är i förhållande till de totala utgifterna. Han förklarar även att kultur kan frodas utan skattepengar såsom Horndalsrevyn. Om politiker måste leka jultomtar och finansiera vissa gruppers kulturkonsumtion kan de väl börja med att låta bli att ta ut hyra från kulturföreningarna när de uppträder. Vilket Avesta kommun gjorde under Horndalsrevyn.

Socialdemokraterna upprepar sina lögner

På samma insändarsida har den socialdemokratiska riksdagsledamoten Kurt Kvarnström besvarat en insändare av centerpartisten Jerry Harrysson som i en tidigare insändare förklarat hur sysselsättningen har ökat under mandatperioden trots att vi har genomgått en finanskris och är mitt inne i en lågkonjunktur. Kurt Kvarnström ignorerar detta och talar i stället om arbetslösheten. Han bryr sig inte om utanförskapet, utan det viktigaste är arbetslösheten per se. Så i Kvarnströms värld är det bättre att arbetslösheten sjunker samtidigt som sjukskrivningarna ökar i ett land som är bland de friskaste i världen, än att arbetslösheten är något högre samtidigt som sjukskrivningarna sjunker. Detta är traditionell socialdemokratisk politik. Göm undan alla arbetslösa i olika arbetsmarknadsåtgärder och i ökade sjukskrivningar, då är allt bra.

Han upprepar också påståendet att Alliansregeringen har sänkt skatterna för höginkomsttagare. Grattis metallarbetaren och sjuksköterskan, ni är nämligen höginkomsttagare i Socialdemokraternas värld. Dessutom visar fakta att Kvarnström medvetet ljuger. Det är nämligen så att den som har en årsinkomst på 100 000 kronor har fått en skattesänkning på 7,7 procent. Den som har en årsinkomst på 400 000 kronor har fått en skattesänkning på 4,5 procent. Schack matt Kvarnström.

Alliansregeringen med finansminister Anders Borg i spetsen har lyckats med något stort i svensk politisk historia. Samtidigt som skatterna har sänkts med cirka 100 miljarder kronor främst på arbete är statens finanser i mycket god ordning. (Kommer ni ihåg hur hemskt det var med Bo Lundgrens löfte om att sänka skatterna med 160 miljarder, det skulle ju rasera hela den offentliga sektorn och äventyra statsfinanserna?).

Regeringen har alltså kombinerat ett större svängrum och en större frihet för medborgaren med stabila statsfinanser. Sverige är ett av få länder som lever upp till stabilitetspakten, dvs. de krav som ställs för att få införa euron. Länder som Frankrike, Tyskland, Italien, Grekland och Storbritannien har för stora budgetunderskott och statsskulder för att leva upp till kraven. Men Sverige gör det, alltså det land som inte är medlem i EMU. (Givetvis har Göran Persson lite ära att hämta i det faktum att Sverige har goda statsfinanser, inte att förglömma.)

Detta har alltså skett samtidigt som den borgerliga regeringen har varit tvungna att hantera konsekvenserna av finanskrisen och lågkonjunkturen. Alliansen har lyckats med det som Bildtregeringen misslyckades med. Till saken hör också att sysselsättningen sjönk mycket mer under 1990-talskrisen än vad det har gjort nu. 600 000 personer förlorade sin sysselsättning under 1990-talskrisen, i den här krisen stannar förlusten på cirka 120 000. Arbetslösheten steg med 350 000 under 90-talskrisen, i den här krisen har det vid årsskiftet stannat på 150 000. Detta har skett samtidigt som arbetskraften har ökat under den aktuella krisen, till skillnad från utvecklingen under 90-talskrisen. Det är värt stort beröm!

När det gäller arbetslösheten är den högre i dag än valåret 2006. Men något annat hade ju varit en extraordinär sensation efter en finanskris och under en pågående lågkonjunktur. Viktigt att notera är dock att sysselsättningen är högre i dag än 2006. Det betyder att vi i mindre grad gömmer undan folk i sjukförsäkringen och diverse arbetsmarknadsåtgärder. Fler personer är i arbete och söker efter jobb. Färre personer är sjukskrivna och göms undan i statistiken.

Arbetsmarknaden är ett skämt

Ordförande i LO-distriktet Ulrika Belin som vi skrev om i en
Söndagskrönikan nr. 1 har fått svar på tal från CUF:arna Christian Ekdahl och Emma Enevoldsen. Där förklaras varför CUF:arna klär sig i gröna lösnäsor. Tidigare hade vi svårt att förstå poängen med det, men anledningen är enkel: Arbetsmarknaden är ett skämt. Vi håller med, men kanske är det lite väl långsökt för att det ska gå hem.

På Ulrika Belins försök att beskriva CUF som försvarare av dåliga arbetsgivare såsom Mc Donalds svarar insändarskribenterna att de aldrig kommer att försvara avtalsbrott. Därmed har vi alltså två debattörer som är konsekventa. Avtalsbrott är fel oavsett vilken part som gör det. Inom fackförbundsvärlden är det bara arbetsgivare som kan begå avtalsbrott. När facket begår avtalsbrott kallas det i stället för sympatistrejker. En ren eufemism, inget annat.

Insändarskribenterna ger också två konkreta exempel på hur arbetsrätten skapar negativa effekter. Det första exemplet handlar om en anställd som har lång anställningstid men som är trött på sitt jobb. Hon klamrar sig fast vid sitt jobb av rädsla för att få en sämre utgångspunkt i turordningen. Det andra exemplet handlar om en ungdom som brinner för sitt yrke men som inte får möjlighet att få in en fot på arbetsmarknaden eftersom hon saknar arbetsmarknadserfarenhet. Det här är ett pedagogiskt sätt att förklara betydelsen av social rörlighet och en dynamisk marknadsekonomi.

Fredrik Runebert
Per Wallman


Tiarafeministens service till väljarna

Linnéa "Tiarafeministen" Sjögren är placerad som 12:e namn på Feministiskt Initiativs riksdagslista. Hon levererar en av de hittills mest genomarbetade svaren på våra frågor. Förvisso har piratpartisterna också givit oss genomtänkta svar, men eftersom de bara tar ställning i frågor såsom integritet och fildelning blir det inte lika matnyttigt för väljaren.

Tiarafeministen har påpekat för oss att frågorna var lite vinklade när det gäller ämnesvalen. Inte en enda fråga har vi ställt om jämställdheten. Så här i efterhand tycker jag personligen att vi skulle ha ställt en fråga om frihet från staten contra jämställdhet. Det är ett intressant spänningsfält i svensk politik.

Men trots vår liberalkonservativa slagsida på frågeställningarna hoppas vi att det framgår av Tiarafeministens svar och perspektiv vad hennes värderingar och hjärtefrågor är. Min bedömning är att de gör det. Får ni mersmak kan ni läsa mer om hennes valkampanj och värderingar på Tiarafeministens blogg

Fredrik Runebert.

---

Linnéa "Tiarafeministen" Sjögren


1.            Vad är den viktigaste frågan för dig och ditt parti?

Vår valkongress valde ut 6 frågor som vi såg som de viktigaste och lät sedan folk rösta på vilken fråga de ville att vi skulle driva i valrörelsen 2010 och flest röster fick frågorna; jämställda löner, 6 timmars arbetsdag och respekten för kvinnors kroppar. Utöver detta tycker jag också frågan om individualiserad föräldraförsäkring är viktig att driva.  Det kan man läsa mer om här http://www.feministisktinitiativ.se/artiklar.php?show=909

2.            Hur ska företagsklimatet bli bättre?

I Fi vill vi att det ska bli lättare att starta eget och vi vill framför allt göra det lättare för kvinnor, som i lägre utsträckning än män startar företag, att komma igång. Det gör vi genom att öronmärka speciella statliga riskkapitalfonder för kvinnliga företagare.

3.            Är Lissabonnfördraget bra eller dåligt? Varför?

Vi ser många problem med Lissabonfördraget bl.a. den positiva särbehandlingen av kyrkan, att den förutsätter en gemensam utrikes- och försvarspolitik samt att den sätter den svenska arbetsrätten på spel. Dessutom fanns det ingen debatt kring detta där folkets röst togs tillvara. En omröstning i frågan hade varit på plats.

4.            Är det svenska skattetrycket för högt eller är skattetrycket bra som det är? Varför?

Skattetrycket är inte för högt om man tittar på det generellt. Jag tycker att man ska se skattetrycket i relation till vad vi får för pengarna. Jag kan ifrågasätta många reformer mm som vi lägger pengar på t.ex. försvaret men hellre än att sänka skatten skulle jag vilja använda de pengarna till annat ex höja kvinnors löner i det offentliga.

5.            Bör svensk arbetsrätt reformeras? Varför?

Jag ser inte arbetsrätten som ett problem egentligen. Jag jobbar själv som chef och skulle säga att de arbetsgivare som sitter med anställda de inte vill ha, som missköter sina jobb mm inte har gjort det grundjobb i form av stöd och dokumentation som krävs för att avsluta en anställning. Detta ibland p.g.a. okunskap om vad de behöver göra och ibland av tidsbrist. Men det är inte ett arbetsrättsligt problem utan ett organisatoriskt problem.

Jag ser ofta att de medarbetare som inte presterar bra på en arbetsplats ofta saknar entusiasm eller kompetens. De som saknar entusiasm bör man försöka entusiasmera och om det inte går kanske man ska hjälpa folk att komma vidare istället för att försöka bli av med dem. Här bör samhället också hjälpa till så att folk som inte trivs på sitt jobb får hjälp och stöd att komma vidare. Många vantrivs och känner att de sitter fast och mår precis lika dåligt som arbetsgivaren.

6.            Vad är er inställning till arbetskraftsinvandring respektive flyktingmottagning?

Arbetskraftsinvandring är bra och nödvändig i framtiden men de ska jobba på samma villkor som svenska arbetare och inte utnyttjas till att hålla nere löner. Flyktingmottagning är viktig och alla kommuner borde ställa upp för att göra inträdet i vårt samhälle oavsett hur länge de blir kvar här till en positiv upplevelse.

7.            Finns det behov att förändra sjukförsäkring och a-kassa?

Som det ser ut nu har många som är allvarligt sjuka blivit utförsäkrade och förväntas arbeta trots att de inte kan. Vi måste ha ett system som uppmuntrar folk att jobba utefter förmåga, som skapar jobb och får folk att må bra. Att tvinga sjuka in i arbetslivet på villkor de inte klarar av är inte en lösning. A-kassan bör även fortsättningsvis vara frivillig.

8.            Vad är den effektivaste metoden för att minska miljöhoten?

Den effektivaste metoden är också den mest kännbara, vi måste börja leva, producera och konsumera på ett annat sätt. Detta gäller allt från globalnivå till individnivå. Offentligt och privat alla måste vi ställa om. Detta är svårt, vi har en ekonomi som bygger på tillväxt vilket förenklat är samma sak som ständigt ökad konsumtion. För att systemet inte ska krascha måste vi hitta nya sätt och nya saker att konsumera. Här är tjänstemarknaden ett utmärkt exempel. Köp mindre prylar och mer massage, kurser och kultur. Men även där måste vi konsumera mindre. Därför är 6 timmars arbetsdag även en viktig miljöreform. Vi får kanske mindre löneutveckling men mer tid. Tid gör att vi mår bättre och konsumerar mindre.

9.            Vad är din inställning till vår nuvarande försvarspolitik?

Vi i Fi är för en nedrustning. Vi vill ersätta värnplikten med en allmän (könsneutral) samhällsplikt som innefattar mer än den nuvarande värnplikten.

10.        Ser du några integritetsproblem med FRA-lagen, datalagringsdirektivet och IPRED? Var drar du gränsen för individens integritetsskydd?

Dessa är otroligt problematiska. FRA är inte bara integritetskränkande, faktumet att dessa uppgifter säljs till andra länder är direkt farligt för personerna som drabbas. All försäljning måste stoppas och utbyte ska endast ske med små mängder information då rimlig misstanke om brott finns och då endast mellan demokratiska stater. IPRED är inte rättssäkert och måste rivas upp. Vi vill inte ha datalagringsdirektivet alls. Läs mer om Fi och interneträtt http://www.feministisktinitiativ.se/artiklar.php?show=904

11.        Vad anser du behöver göras för att minska brottsligheten och snabba på behandlingen av exempelvis ungdomsbrottslingar?

Grunden för att komma tillrätta med problemet tycker jag handlar om att minska utanförskap i samhället, vi förstör sällan det som vi känner oss delaktiga i.  Vad gäller ungdomar så måste vi gå in med åtgärder mycket tidigare, om vi åtgärdar när brott redan har begåtts är vi sent ute. Skol- och fritidspersonal måste lära sig att se tendenser. Vettiga aktiviteter ex fritidsgårdar med utbildad personal är en prioriterad fråga som har mycket med detta att göra.

12.        Många ungdomar hamnar hos kronofogden, vad anser du att man bör göra åt saken?

Jag anser att det bör var svårare att låna småsummor. Men det ska också vara möjligt att leva ett normal liv utan att låna. Här är arbete för unga en viktig del.

---

Tack!


En tredje piratpartist svarar

Jan-Olof Flink innehar 20:e plats på Piratlistan Mitt.

1. Vad är den viktigaste frågan för dig och ditt parti?

Integritet/rättssäkerhet. Integriteten och rättssäkerheten håller på att monteras ner idag och
sverige håller på att förvandlas till en övervakad totalitär polisstat.

2. Hur ska företagsklimatet bli bättre?

Genom att uppmuntra till innovation och nybildning av företag, bland annat
genom att laga dagens trasiga patentsystem.
 
Genom att se till att ordentlig infrastruktur, inklusive fast telefoni och
ordentligt bredband finns över hela Sverige, så att företag kan etablera
sig även på små orter, och för att göra det möjligt att jobba
varifrån som helst för sådana jobb som kan göras på avstånd.
 
Genom att avskaffa lagar som FRA-lagen, som skrämt iväg stora bolag som
google och youtube från planerade satsningar i Sverige, och genom att inte
införa lagar såsom datalagringsdirektivet som kommer att orsaka stora
kostnader för telefon- och internet-leverantörer.
 
Genom att subventionera el till företag som etablerar datacentraler,
istället för att som idag enbart subventionera metall och
pappersindustri.
 
3. Är Lissabonnfördraget bra eller dåligt? Varför?

Lissabonfördraget är dåligt för att det stärker EU som centralmakt och
ger EU-parlamentet ökad makt på bekostnad av de lokala parlamenten.
Väldigt mycket dålig lagstiftning kommer från EU-håll och blir bindande
för Sverige utan att Sveriges riksdag har något att säga om saken. Nu
är tyvärr Lissabomnfördraget ett faktum och inget att göra åt, det
lär inte försvinna.
 
4. Är det svenska skattetrycket för högt eller är skattetrycket  
bra som det är? Varför?

Detta tar jag inte ställning till, det är en typisk "är glaset halvtomt
eller halvfullt"-fråga. De rödgröna kanske vill höja bidragen med en
femtiolapp och Alliansen kanske vill sänka skatten med en femtiolapp. Mig
spelar det egentligen ingen roll på vilket sätt jag fick en femtiolapp
mer i fickan, det är viktigare att ta itu med demokratifrågorna och där
är både de rödgröna och Alliansen en del av problemet, inte en del av
lösningen .

5. Bör svensk arbetsrätt reformeras? Varför?

<Inget svar>

6. Vad är er inställning till arbetskraftsinvandring respektive
flyktingmottagning?

<Inget svar>

7. Finns det behov att förändra sjukförsäkring och a-kassa?
 
Dessa frågor tar vi inte heller ställning till.
 
8. Vad är den effektivaste metoden för att minska miljöhoten?

Effektivaste metoden vore väl att folk slutade konsumera, men det är inte
en reell möjlighet. Det som måste till är nog helt enkelt att folk i
allmänhet börjar tänka på att köpa lokala varor och liknande.
 
De förbättringar som kommer via vår politik är saker som att en
ordentlig bredbandsutbyggnad leder till att folk behöver resa mindre i
arbetet då de kan jobba hemifrån och anordna telefon-/video-konferens
istället för att resa.

Att programvaror, film och musik distribueras via internet, istället för
lastbilar fraktar runt på plastskivor i plastaskar med plastfolie runt,
ger ju även det en miljövinst. Många bäckar små o.s.v.
 
9. Vad är din inställning till vår nuvarande försvarspolitik?

Jag tycker det är synd att grundlagen håller på att ändras så att
Svensk militär skall få sättas in mot svenskar i Sverige. Ett skydd som
lades in i grundlagen efter händelserna i ådalen 31 håller nu på att
tas bort.

10. Ser du några integritetsproblem med FRA-lagen,
datalagringsdirektivet och IPRED? Var drar du gränsen för individens
 integritetsskydd?

Jag ser enorma integritetsproblem med dessa.
 
Den definitiva gränsen går vid brottsmisstanke. Ingen som inte är
misstänkt för något skall avlyssnas och/eller övervakas. Loggar och
personliga uppgifter skall lämnas ut enbart till polis som del av
pågående utredning, aldrig till företag eller annan tredje part.
 
Helst skulle jag se nolltolerans gällande integritetskränkningar, det
finns aldrig någon anledning att kompromissa med integriteten.
Motsättningen mellan att respektera folks integritet och kunna t.ex.
beivra brott är bara påhittad av folk som vill införa övervakning.
 
FRA:s mandat skall vara att övervaka främmande makt, det gör man itne
genom att spionera på och kartlägga de egna medborgarnas kommunikation.

11. Vad anser du behöver göras för att minska brottsligheten och
 snabba på behandlingen av exempelvis ungdomsbrottslingar?
 
Man kan ju återställa lagrummet gällande nedladdning och kopiering för
eget bruk, så kriminaliserar man inte längre 20% av den svenska
befolkningen. det borde då minska brottsligheten rejält. Dessutom kan de
polisresurser som idag slösas bort på låtsasbrott som fildelning,
användas till riktigt polisarbete istället.
 
12. Många ungdomar hamnar hos kronofogden, vad anser du att man bör
göra åt saken?
 
Det är en fråga för föräldrarna och för skolan att utbilda
ungdomarna. Generellt så kan det visst vara för enkelt att få lån eller
på annat sätt ställa sig i skuld, men frågan är om verkligen politiker
skall lägga sig i allt och försöka lagstifta bort alla problem. Just
denna iver att lagstifta kring precis allt är nog ett grundläggande
problem till mycket av det vi ser idag. Myndigheter som skall följa
krångliga lagar, ingen som förstår dem och ändå är var och en skyldig
att följa dem.
 
Mvh
/Jan-Olof Flink, plats 20 Piratpartiets lista Mitt.


Förstanamnet på SPI-listan svarar

Förstanamnet på Sveriges Pensionärers Intresseparti (SPI) besvarar våra frågor. 


1. Vad är den viktigaste frågan för dig och ditt parti?

Pensioner och det orättvisa skattesystemet.

2.      Hur ska företagsklimatet bli bättre?

Sänk arbetsg.avg till 15%. Ta bort sjuklöneansvaret för arbetsgivarna.

3.      Är Lissabonnfördraget bra eller dåligt? Varför?

Vet ej.

4. Är det svenska skattetrycket för högt eller är skattetrycket bra som det är? Varför?

För högt. Det som vi får ut i välfärd motsvarar inte skattetrycket.

5.      Bör svensk arbetsrätt reformeras? Varför?

JA, LAS bör tagas bort. Skapar inlåsningseffekter som hindrar rörlighet på arbetsmarknaden.

6.      Vad är er inställning till arbetskraftsinvandring respektive flyktingmottagning?

Skall samordnas med EU. Vi skall inte ta in flest invandrare av alla länder i EU. I förhållande till folkmängd.

7.      Finns det behov att förändra sjukförsäkring och a-kassa?  

Båda bör höjas med minst 10%.

8.      Vad är den effektivaste metoden för att minska miljöhoten?

Stäng kolkraftverk.  

9.      Vad är din inställning till vår nuvarande försvarspolitik?

Godtagbart.

10.  Ser du några integritetsproblem med FRA-lagen, datalagringsdirektivet och IPRED? Var drar du gränsen för individens integritetsskydd?

Ser inga problem. Debatten överdriven.

11.  Vad anser du behöver göras för att minska brottsligheten och snabba på behandlingen av exempelvis ungdomsbrottslingar?

Mer förebyggande åtgärder bland invandrarungdomar i typ Rosengård.

12.  Många ungdomar hamnar hos kronofogden, vad anser du att man bör göra åt saken?

Låta föräldrarna betala, det är de som skall ta ansvaret för sina barn.

---

Tack!

Tredjenamnet på vänsterlistan svarar

Birgitta (Titti) Berg är tredjenamnet på Vänsterpartiets riksdagslista. Hon meddelar att hon inte har någon egen hemsida utan hänvisar till www.vansterpartiet.se.


1. Vad är den viktigaste frågan för dig och ditt parti?

Jobben

2.      Hur ska företagsklimatet bli bättre?

Den absoluta viktigaste frågan för företagen och samhällekonomin är att köpkraften ökar så att de varor och tjänster som produceras kan efterfrågas. Vänsterpartiet har flera förslag på förbättringar för småföretag, bland anat vi vill sänka soc.avgiften för soloföretag som anställer, införa schablonregler för småföretag i branscher med stor kontanthantering.

3.      Är Lissabonnfördraget bra eller dåligt? Varför?

Dåligt eftersom fördraget hotar den svenska modellen med kollektivavtal

4.      Är det svenska skattetrycket för högt eller är skattetrycket bra som det är? Varför?

Skatt ska tas ut för att upprätthålla välfärd och trygghet. Den offentliga andelen av BNP har sjunkit, vi blir allt rikare som land men en krympande andel går till välfärd, därför tror jag absolut att vi kan ta ut mer skatt, men inte för att det har något egenvärde utan det ska användas till att upprätthålla en god generell välfärd och att minska klyftorna i samhället.

5.      Bör svensk arbetsrätt reformeras? Varför?

Ja, den bör stärkas. Exempelvis ska inte företagen kunna göra sig av med anställda för att istället ta in bemanningsföretag

6.      Vad är er inställning till arbetskraftsinvandring respektive flyktingmottagning?

Vi ska ha en solidarisk flyktingpolitik byggd på respekt  för mänskliga rättigheter och internationella konventioner. Arbetskraftsinvandringen ska vara reglerad.

7.      Finns det behov att förändra sjukförsäkring och a-kassa?

Ja, högeralliansen försämringar har varit förödande, Sjuka tvingas arbeta och nivån ersättningarna är alldeles för låg. Avgifterna till a-kassan ska sänkas

8.      Vad är den effektivaste metoden för att minska miljöhoten?

Det krävs en grön omställning av hela samhället, det kommer att betyda både många nya arbetstillfällen och en hållbar tillväxt.

9.      Vad är din inställning till vår nuvarande försvarspolitik?

Jag tycker att den allmänna värnplikten ska återinföras och att den ska vara könsneutral. Sverige ska inte delta i USA:S och Nato:s krigföring. Vi ska värna alliansfriheten.

10.  Ser du några integritetsproblem med FRA-lagen, datalagringsdirektivet och IPRED? Var drar du gränsen för individens integritetsskydd?

FRA-lagen, IPRED ska skrotas och datalagringsdirektivet leder fel. Det går inte att dra en absolut gräns men vid alla politiska beslut måste integritetesskyddet väga tungt även i relation till andra aspekter. Den personliga sfären är jätteviktig i en fungerande demokrati

11.  Vad anser du behöver göras för att minska brottsligheten och snabba på behandlingen av exempelvis ungdomsbrottslingar?

Brottsligheten har till stor del i sociala klyftor. Jämlika samhällen har mindre brottslighet, därför ska sociala klyftor och orättvisor bekämpas för att hålla ihop samhället. En snabb behandling är viktig men rättsäkerheten får inte slarvas bort, helt klart är att domstolarna behöver mer resurser.

12.  Många ungdomar hamnar hos kronofogden, vad anser du att man bör göra åt saken?

Bekämpa fattigdomen bland unga genom rätt till arbete och studier. Bekämpa de oseriösa banker och kreditgivare som skor sig på ungdomar genom en aggressiv marknadsföring som ibland är rent kriminell.

---

Tack!


Ännu en piratpartist svarar

Bengt Jonsson finns på 18:e plats på Piratpartiets riksdagslista.

Hej
 
Du har ställt några frågor till alla kandidater på Piratpartiets riksdagslista Mitt. Här kommer mina svar. Uppdelat på partiets politik (som ofta inte finns på frågan) och så kort som möjligt om vad jag själv anser.
 
1. Vad är den viktigaste frågan för dig och ditt parti?

Svar: Dels utvecklingen mot ett samhälle, där alla övervakas antingen de misstänks ha gjort något eller inte. Den utvecklingen måste brytas. Och så måste det till reform av upphovsrätten, så att den inte kostar mer för oss alla i form av övervakning och rättsröta än nyttan den gör.
 
2. Hur ska företagsklimatet bli bättre?

Svar: Piratpartiet har ingen åsikt. 
 
3. Är Lissabonfördraget bra eller dåligt?

Svar: Det är dåligt, eftersom det gör EU ännu mindre demokratiskt än
tidigare.

4. Är det svenska skattetrycket för högt eller är skattetrycket bra som
det är? Varför?

Svar: Partiet har ingen åsikt. 
 
5. Bör svensk arbetsrätt reformeras? Varför?

Svar: Partiet har ingen åsikt.
 
6. Vad är er inställning till arbetskraftsinvandring respektive
flyktingmottagning?

Svar: Partiet har ingen åsikt, mer än att alla människors lika värde
är en självklarhet, oberoende av ursprung.

Personligen anser jag att den invandring som skett antingen som ren arbetskraftsinvandring eller ren flyktingmottagning har fungerat relativt bra. Medan integrationen av dem som invandrat utan att vare sig vara arbetskraft eller strikt flyktingar fungerat sämre. 
 
7. Finns det behov att förändra sjukförsäkring och a-kassa?

Svar: Partiet har ingen åsikt, mer än att integritetsfrågorna är viktiga när det gäller detaljerna.
 
8. Vad är den effektivaste metoden för att minska miljöhoten?

Svar: Partiet har ingen åsikt.

Personligen tror jag att något framförallt måste göras åt vårt samhälles beroende av transporter.
 
9. Vad är din inställning till vår nuvarande försvarspolitik?

Svar: Partiet har ingen åsikt

Personligen är jag kritisk till insatser i främmande land, eftersom det ökar risken för terrordåd i Sverige och minskar vår trovärdighet att vi själva vill försvara oss om vi skulle bli angripna. Jag vill se värnplikten återinförd och mera av "sega gubbar" tillbaka. Inte alla ägg i samma korg.
 
10. Ser du några integritetsproblem med FRA-lagen, datalagringsdirektivet
och IPRED? Var drar du gränsen för individens integritetsskydd?

Svar: Ja, jag (och Piratpartiet) ser stora integritetsproblem med de förslagen. Övervakning skall bara ske på misstanke, och inte slentrianmässigt av alla oskyldiga. Vad som anses vara "rent mjöl i
påsen" imorgon vet ingen. Men då kan det vara för sent.

11. Vad anser du behöver göras för att minska brottsligheten och snabba
på behandlingen av exempelvis ungdomsbrottslingar?

Svar: Partiet har ingen åsikt i frågan.

Personligen vill jag dels se satsningar på fängelserna för att minska risken för återfall. Och att vård/återanpassning av unga brottslingar blir ett statligt ansvar, inte som nu dumpas på kommunernas socialtjänster som då hamnar på dubbla stolar. Däremot är jag helt emot allmänna drogtester av barn under 15 år, om det inte finns misstanke. Också barn och ungdomar har rätt till integritet.
 
12. Många ungdomar hamnar hos kronofogden, vad anser du att man bör göra
åt saken?

Svar: Partiet har ingen åsikt.

Personligen anser jag att lånekulturen i vårt samhälle är hel fel. Nån gång måste alla skulder betalas tillbaka och man kan inte ta för givet att naturresurserna räcker till för evig tillväxt.
 
vänliga hälsningar,
 
Bengt Jonsson (nr 18 på Piratpartiets lista Mitt)

---

Tack!


Piratpartist svarar

Carl Johan Rehbinder återfinns på elfte plats på Piratpartiets riksdagslista.

Inledning:

Eftersom jag representerar Piratpartiet, har jag i praktiken vid ett inträde i Riksdagen enbart mandat för att driva piratfrågor.

Den direkta konsekvensen av detta är att jag måste lämna många av mina personliga åsikter utanför det direkta politiska arbetet i Riksdagen.

Dock går det förstås å andra sidan inte att komma ifrån att den samlade politiska grundsyn jag har kultiverat genom åren påverkar helheten, inklusive mina vinklar på ren piratpolitik.
Så även om jag i Riksdagen enbart kommer att fokusera på piratpolitik, så kan det ju vara intressant att veta på vilka politiska ideal jag bygger mitt engagemang.

Med andra ord kommer mina svar på er enkät ibland vara minst lika influerad av min egen politiska syn som av ren piratpolitik (förmodligen mer).

I bästa fall är det förstås ett och detsamma.

I grunden är jag (och har alltid varit) liberal – och då menar jag en riktig liberal, i ordets mer långtgående konsekvens.

Inte som de där filurerna i Riksdagen som kallar sig liberaler, fast de egentligen är socialkonstruktivistiska batongreaktionärer.

Det betyder att min grundsyn på människan är tillit och positivism – ju mer frihet, desto bättre, ju mindre regleringar, desto mer kreativitet och framsteg.

Detta genomsyrar förstås min grundinställning till piratfrågor, på så sätt att jag personligen anser att Piratpartiet är det enda parti som idag kan sägas vara klassiskt liberalt.


Riksdagsfrågor:

1.      Vad är den viktigaste frågan för dig och ditt parti?

För mig är integritet och privatliv, frihet från kontroll och styrning det allra viktigaste. Den fullkomliga lavin av kontrollagar, styrning, avlyssning och registrering av medborgarna som vi ser idag är helt vansinnig, och ett kraftigt hot mot demokrati och frihet.

Min erfarenhet från allehanda debatter med pirater och sympatisörer är att detta generellt ses som den viktigaste frågan.

2.      Hur ska företagsklimatet bli bättre?

En mer fri förmedling av kunskap och kultur är inspirerande och kreativitetsbefrämjande. En modernisering av patentlagstiftning och upphovsrätt kan också leda till stora positiva förändringar. Sen tycker jag personligen att skattesystemet är helt vansinnigt, men det är som sagt inte en piratfråga. I den mån man kan öka rörligheten i företagsvärlden, med större variation på löner och anställningsförhållande, lättare att starta företag m.m. så är det förstås också positivt. Just det är sådant som alla säger, men ofta inte har några bra recept för. 

Och där är vi pirater frivilligt bakbundna, eftersom vi öppet och klart har deklarerat att vi inte tar ställning i fördelningspolitiska frågor. Dock gör jag ingen hemlighet av att jag personligen är extremt positiv till fri marknad och konsekvent liberalism. Om det nu kan vara till någon nytta...

3.      Är Lissabonfördraget bra eller dåligt? Varför?

Rent generellt så anser jag att överstatlighet och hård centralstyrning är dåligt. Hela idén med EU från början är egentligen jättebra, men det har tagit en läskig väg mot federalism och alltmer styrning från Bryssel. Dessutom en styrning som är totalt odemokratisk. Det finns positiva sidor med Lissabonfördraget – om det nu kommer att fungera i verkligheten... En bra sak är att parlamentet får mer makt, och kommissionärerna mindre. Om det nu blir så i realiteten, som sagt. Det är också bra att det blir lättare att faktiskt gå ur EU. Om ett land nu skulle vilja det. Att man öppnar för medborgarinitiativ är också bra. Om det fungerar. Dock tycker jag som sagt att EU har alldeles för mycket makt över de enskilda medlemsstaterna. Det blir särskilt tydligt i larviga detaljfrågor, som längden på gurkor, gula lappar i öronen på boskap och försäljning av snus.

4.      Är det svenska skattetrycket för högt eller är skattetrycket bra som det är? Varför?

Återigen så har Piratpartiet inga synpunkter på detta, eftersom vi inte tar ställning i fördelningspolitiska frågor. Själv har jag dock mycket starka åsikter om detta (som jag som sagt inte kan driva i Riksdagen). Jag tror personligen att enorma kreativa krafter skulle kunna frigöras med ett rejält minskat skattetryck. Vi lever i ett samhälle där varje medborgare tvingas avstå från minst hälften av sin lön, till en regering som anser sig ha rätten att bestämma över andras pengar. Det minskar förstås kraftigt möjligheten för medborgarna att skapa sin egen livsstil, egna projekt efter eget huvud och hjärta. I grunden bygger denna politik på en misstro mot medborgarna, ett förakt för enskilda individers initiativförmåga, empati och solidaritet.

5.      Bör svensk arbetsrätt reformeras? Varför?

Återigen så har Piratpartiet inga synpunkter på detta. Och jag kan väl som vanligt hänvisa till min starkt liberala ståndpunkt.

6.      Vad är er inställning till arbetskraftsinvandring respektive flyktingmottagning?

Piratpartiet har inga specifika synpunkter på invandring, men jag skulle nog våga påstå att vi generellt är väldigt mycket för ett upplösande av gränser, för globalism. Framtidens arbetskraftsmigration kommer mer och mer ske i form av att man kommunicerar via Internet. Man behöver inte nödvändigtvis flytta till ett visst land för att ha sin verksamhet där. Vår moderna teknik för kommunikation innebär en större förändring i global infrastruktur än något enskilt tekniskt framsteg i världshistorien. Och – återigen, personligen anser jag som liberal att det är en god sak att öppna gränser. Historiskt sett har öppnande av gränser och avsaknad av begränsande protektionism alltid lett till högre välstånd.

7.      Finns det behov att förändra sjukförsäkring och a-kassa?

Detta är en av de frågor som Piratpartiet inte heller berör – och som jag som egen företagare och frilansare utan anställda inte har behövt ägna någon tid åt alls. Jag kan å andra sidan tycka att det är snålt, fräckt och oanständigt ansvarslöst av staten att först införa sjukförsäkring, och sen lägga över det primära ekonomiska ansvaret på företagen.

8.      Vad är den effektivaste metoden för att minska miljöhoten?

En förhöjd medvetenhet hos allmänheten, förstås. Och detta kan ske med information. Att införa lagar är trubbigt och ineffektivt – bättre är att bibehålla en flexibilitet inför nya insikter och upptäckter. Man behöver också åstadkomma en en minskning av de värsta miljöhoten. Det kan ske genom höjning av energiskatter – men det måste kompenseras av sänkta skatter på andra områden. Det kan röra sig om punktinsatser som att uppmuntra ett minskat ätande av kött (en köttfri dag i veckan motsvarar utsläppen från all flygtrafik i världen).

På miljöområdet finns det rena piratfrågor som kan ge starkt positiva resultat. Ett populärt exempel är patent på miljövänlig teknik. Kina skulle gärna införa snabbtåg, men eftersom licenserna är så sjukt dyra har de istället fokuserat på mer flyg. Det finns förstås många exempel på miljövänlig teknik som har köpts upp, av t.ex. Petroleumindustrin, och begravts. Utan patent skulle man inte kunna stoppa innovationer på det sätt som man har gjort i över 150 år. Patent är extremt bromsande för teknisk utveckling. Inte tvärtom, som somliga påstår.

9.      Vad är din inställning till vår nuvarande försvarspolitik?

Nu blir jag en smula tjatig, men till stora delar (förutom frågor kring FRA och annan liknande verksamhet som omfattas av Piratpolitik) så är försvarspolitik inte ett piratämne. Dock skulle man kunna hoppas på lite mer visioner och hänsyn till aktuell teknik och politiska omständigheter. Jag tror inte på värnplikt, eftersom jag inte tror på tvång. Däremot tror jag på en frivillig kort värnutbildning för alla som vill ha det, med grundläggande överlevnad, bivack, kamouflage, första förband, katastrofhjälp, m.m. Sådant har medborgarna stor nytta av även i fredstid. Sen kan de som vill gå vidare till militära jobb – något som inte kräver stora mängder människor. Men det är som sagt inte frågor jag kommer att driva i Riksdagen.

10.  Ser du några integritetsproblem med FRA-lagen, datalagringsdirektivet och IPRED? Var drar du gränsen för individens integritetsskydd?

Haha – ja, det är väl hela grejen med Piratpartiets politik – detta är våra centrala frågor. Det finns så många problem med dessa lagar att man skulle kunna skriva flera tjocka böcker om var och en av dem. Det har redan skrivits flera böcker om detta.

Kallocain och 1984 är två dystopiska böcker som båda skrevs för över 60 år sedan, men som till vissa delar redan har blivit verklighet. Och det kan bli mycket värre. Det är INTE O.K. att betrakta samtliga medborgare i ett land som misstänkta brottslingar. Ett samhälle bygger på relationer och tillit, och demokrati bygger på att man litar på folkets förmåga att fatta beslut som får politiska konsekvenser. En regering / stat som öppet och klart visar att den inte litar på medborgarna är till att börja med kraftigt antidemokratisk. Människor som är ständigt övervakade blir försiktiga, vaksamma, rädda. Min fråga är – ska vi bygga vårt samhälle på rädsla, eller på kärlek och öppenhet?

11.  Vad anser du behöver göras för att minska brottsligheten och snabba på behandlingen av exempelvis ungdomsbrottslingar?

Till att börja med kan man ju ta bort en del brott, genom att legalisera en hel del som idag betraktas som kriminellt. Detta kortar naturligtvis köerna till Tingsrätten. Det kan röra sig om fildelning, mindre droginnehav för eget bruk, sexköp m.m. Frågor som är djupt problematiska eftersom ingen kan påvisa att de lagar vi har idag faktiskt har avsedd effekt. Snarare tvärtom. En annan åtgärd kan vara att bidra till ett stärkande av nära relationer – vänner, familj, grannar m.m. - för att skapa starkare nätverk, mer tillit, mer ansvar, mer trygghet.

Trygghet får vi inte genom mer lagar och mer övervakning, eller för den delen hårdare straff. Trygghet skapar vi tillsammans, i våra relationer sinsemellan. Vi lever i ett högskattesamhälle som bygger på att i stort sett alla arbetar heltid. Lägg därtill ett anställningsklimat som leder till hög arbetslöshet bland ungdomar. I en sådan tillvaro finns det alldeles för lite tid för vuxna att tillbringa tid tillsammans med de yngre, som  sin tur behöver detta umgänge för att växa upp till ansvarstagande medborgare. Detta kan INTE skolan förmedla, särskilt inte som den ser ut idag. Det är väldigt populärt idag att lämpa över ansvaret på föräldrarna, men då måste man också öka möjligheterna för föräldrarna att faktiskt kunna ta det ansvaret. Med radikalt lägre skatter kan enskilda personer själva bestämma mer över sin fritid och sina prioriteringar, och lägga pengar på att varamed sin familj och vänner.

12.  Många ungdomar hamnar hos kronofogden, vad anser du att man bör göra åt saken? 

En del av problemet ligger som sagt i vuxenvärldens frånvaro, den totala segregationen mellan yngre och äldre. Detta är något som till stor del skapas av den hårt institutionaliserade utbildningen i skolan. De vuxna har helt enkelt abdikerat. Och denna abdikation är till stor del framtvingad av vårt ekonomiska system. Att människor sen lever ut sin frustration genom att shoppa, söka snabba kickar (som förstås kostar pengar) spär bara på situationen. Jag vill dock påpeka att jag inte är emot konsumtion och fri marknad i sig. Däremot är jag för personliga relationer och ansvar. Men om man ska söka snabbare politiska resultat, så kan man till att börja med ifrågasätta själva Kronofogdemyndigheten som sådan. Ska det verkligen vara så som vi har det i Sverige, med en statlig indrivarverksamhet som även tar sig an privata ärenden? Som jag har förstått det är vi det enda landet i världen som har det så (rätta mig gärna om jag har fel). Och hamnar man i en skuldfälla, så kan det bli helt omöjligt att någonsin ta sig ur den. Det fråntar onekligen de privata företagens deras eget ansvar. Snabba pengar blir viktigare än ekonomiskt ansvar.



Jag hoppas att det skänker lite klarhet i mina ståndpunkter i allehanda frågor.
Som ni förstår har jag tillåtit mig att ta ut svängarna lite i denna enkät, väl medveten om att jag definitivt inte kan driva alla dessa frågor när jag väl är inne i Riksdagen.

Det är liksom inte det jag får mandat att göra, om jag blir invald. Min uppgift kommer att vara att driva Piratpartiets frågor, och inget annat.

Dock tycker jag att det just därför är väldigt viktigt att redovisa min ståndpunkt väldigt tydligt.
Även om man inte driver en fråga aktivt, så kan den aktualiseras bara genom en enskild persons närvaro, om denne har varit tydlig i sitt ställningstagande.

Jag har förstås väldigt mycket mer att säga i flera av dessa frågor, men det får faktiskt räcka för idag. :-)

---

Tack!


Gudrun Schyman visar god ton

Gudrun Schyman har tagit sig tid att svara på vårt mail där vi ber henne att besvara en enkät. Hon gav oss följande svar: 

Hej,

Jag har fått en enkät som du/ni skickat till samtliga (tror jag) kandidater på F!:s riksdagslista. Flera av era frågor rör lokal förhållanden i Avesta så jag utgår från att enkäten besvaras av de som har lokal kännedom. Gäller det allmänna frågor kring vår politik finns allt att läsa på hemsidan, www.feministisktinitiativ.se. För egen del har jag en valsida på www.letsvote.se, också.

Hälsningar

Gudrun Schyman
Klockaregården
S-272 94 Simrishamn
Mobil: 0046703439592
www.schyman.se

---

Det här är acceptabelt. Schyman är en känd person och har troligen ett mycket pressat schema. Då kan man förstå att hon inte besvarar en enkät som kommer att publiceras på en blogg med en lokal målgrupp. Där dessutom två högersnubbar står bakom bloggen i fråga.  Det har vi all förståelse för.

Och eftersom Schyman är så aktiv på nätet och på andra arenor så är det nog ingen större förlust för Avestafeministerna att Schyman inte besvarar vår enkät. Som ni ser länkar hon till en egen valsida där ni kan informera er om hennes kandidatur. Viktigare är det dock att de andra svarar som inte är lika framträdande och kända för allmänheten. Och för vår skull har det ju ingen betydelse, ingen tror väl att vi kommer att rösta på Feministiskt Initiativ, att vi ändå tillsänder dem frågorna är att vi har ett högre mål än att enbart informera oss själva om vilka kandidater vi ska rösta på. Vi vill även hjälpa våra ideologiska motståndare att göra ett informativt val.

Det som glädjer oss extra mycket är att hon inte är arrogant. Hon tar oss på allvar genom att hon skickar ett svar där hon hänvisar till sin valsida och föreslår att det är bättre att någon med lokal anknytning inom partiet besvarar enkäten. Här har de flesta avestapolitiker något att lära. Om man har för avsikt att inte besvara en enkät är det god ton att meddela det. (Schyman har dock misstolkat avsikten med enkäten, det viktigaste är inte att besvara dessa frågor ur ett lokalt perspektiv, utan ge ett underlag för avestaborna och dalaborna att snabbt och enkelt kunna jämföra olika kandidater.)

En annan sak som ni kan ta lärdom av från partiet Feministiskt Initiativ är att publicera kandidaterna på hemsidan, inte bara med namn, utan även med bild och till de flesta kandidaterna e-postadresser och till några av kandidaterna även hemsideadresser.

Fredrik Runebert

Nu är även riksdagsenkäten utskickad

Riksdagsenkäten är utskickad till alla etablerade partier plus Sverigedemokraterna, Piratpartiet, Feministiskt Initiativ, Klassiskt liberala partiet och Landsbygdsdemokraterna. Ännu har vi inte tagit ställning till om vi ska anstränga oss för att skicka ut enkäten till alla småpartier som ställer upp i riksdagsvalet. Det står dock helt öppet för vem som helst från dessa partier att besvara vår riksdagsenkät.

Riksdagskandidatenkäten:

1.      Vad är den viktigaste frågan för dig och ditt parti?

2.      Hur ska företagsklimatet bli bättre?

3.      Är Lissabonnfördraget bra eller dåligt? Varför?

4.      Är det svenska skattetrycket för högt eller är skattetrycket bra som det är? Varför?

5.      Bör svensk arbetsrätt reformeras? Varför?

6.      Vad är er inställning till arbetskraftsinvandring respektive flyktingmottagning?

7.      Finns det behov att förändra sjukförsäkring och a-kassa?

8.      Vad är den effektivaste metoden för att minska miljöhoten?

9.      Vad är din inställning till vår nuvarande försvarspolitik?

10.  Ser du några integritetsproblem med FRA-lagen, datalagringsdirektivet och IPRED? Var drar du gränsen för individens integritetsskydd?

11.  Vad anser du behöver göras för att minska brottsligheten och snabba på behandlingen av exempelvis ungdomsbrottslingar?

12.  Många ungdomar hamnar hos kronofogden, vad anser du att man bör göra åt saken?


Söndagskrönika nr. 4

Vi vill först och främst be om ursäkt över den sena söndagskrönikan! Anledningen till den sena utgivningen är att Per har varit sjuk under hela veckan och har ej orkat skriva innan söndag. Men nu så kommer den!

V. 24. Under veckan har vi enbart fått svar från Vänsterpartisten Göran Johansson från Säter. Ju längre tiden går från att enkäten skickas ut desto färre svar verkar vi få. Det är mycket arrogant av avestakandidaterna att inte ta sig tid till att besvara våra frågor. Den som vill få mandat för ett förtroendeuppdrag måste vara öppen med att presentera vilka värderingar de står för och vilken politik de vill föra. En välfungerande demokrati kräver informerade väljare som på ett enkelt sett kan få kontakt med sina representanter i demokratiska folkförsamlingar.

Det duger inte längre att gömma sig bakom ett parti och dess partiprogram. Den som sitter i kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och i riksdagen har ett personligt mandat av folket och ska därmed stå till tjänst för sina uppdragsgivare. Det är väljarna som är chefen, inte folkets representanter. Något som alla kandidater borde tänka extra mycket på inför det stundande valet.

Vi vill dock betona vår förvåning över att det främst är miljöpartister och en vänsterpartist som har valt att besvara våra frågor om landstingspolitiken. I enlighet med våra fördomar borde dessa partier vara minst intresserade av att gå oss till mötes. Men det är tydligt att det är miljöpartisterna som mest tar demokratin på allvar i vår kommun. Miljöpartiets tal om en levande demokrati, och i vissa fall även direktdemokrati, är tydligen något som några miljöpartister i kommunen tar på allvar. Det är värt en eloge.

Fredrik Runebert har redan beslutat sig för att enbart rösta på de politiker som är hederliga nog att stå upp för sina åsikter utan att vika ned sig för homogeniserande partipiskor. En röst på vänsterpartiet är givetvis helt uteslutet, även om det bara hade varit vänsterpartister som hade besvarat enkäterna. Men Miljöpartiet är ett parti som Runebert kan förlika sig med eftersom de inte är ett inrotat vänsterparti utan har en historia av att kunna samarbeta med andra partier än vänsterpartierna. Som exempel kan nämnas Miljöpartiets, jämfört med Vänsterpartiet och Socialdemokraterna, mer positiva syn på företagare vilket har föranlett partiet att gå samman med de borgerliga partierna för att införa två undantag från turordningsreglerna för företag upp till tio anställda.

Inom landstingspolitiken kan miljöpartisterna göra nytta genom att agera bromskloss mot de värsta centraliseringskrafterna inom Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Miljöpartiet är rätt lika Centerpartiet när det gäller betoningen av en decentraliserad landstingsorganisation. Miljöpartiet är heller inga dogmatiska motståndare till valfrihet inom vården och till privata vårdalternativ.

Men givetvis skulle inte dessa fördelar räcka för en röst på Miljöpartiet om det inte vore för att miljöpartisterna hittills har varit de som visat sig vara icke-arroganta. Jag kommer aldrig att lägga min röst på en kandidat som är så arrogant att han eller hon inte kan besvara ett tiotal frågor så att jag därmed kan göra ett informativt val. Som ekonom är jag väl medveten om vad incitament betyder. Gott beteende ska belönas, dåligt beteende ska bestraffas. Så om jag röstar på Moderaterna eller Centerpartiet i landstingsvalet ger jag alltså partierna felaktiga incitament att fortsätta sin arrogans.

För mig är frågan om kultur och folkhögskolor ska finansieras av landstinget en viktig fråga. Jag anser inte att kulturen ska finansieras via skattesedeln utan ska stå på egna ben antingen via lönsamma kultursatsningar eller via sponsring och kulturintresserade donatorer (såsom jag).

Men i valet mellan att rösta på en miljöpartist som besvarar mina frågor men som vill fortsätta finansiera kultur och folkhögskolor via skattesedeln och en moderat som är för arrogant att besvara mina frågor men som är mycket skeptisk till att kultur och folkhögskolor ska ta resurser från vård och omsorg väljer jag utan att tveka den icke-arroganta miljöpartisten.

I kommunvalet kan jag dock med en lättnadens suck lägga min röst på rätt block eftersom moderaten Sara Randström har besvarat vår enkät för kommunfullmäktigeledamöter.

Förhoppningsvis får jag fler alternativ att välja på ju närmare valet vi kommer, men tills vidare är det alltså miljöpartiet i landstingsvalet och moderaterna i kommunvalet som gäller.

Per Wallman anser att svara på folkets frågor, det är en skyldighet som alla politiker har. Som Fredrik tidigare har skrivit så skall de partier, men speciellt de politiker som tagit sig tiden att svara på våra frågor ha en eloge för detta. De som ej har svarat och visat en arrogans över detta tycker jag inte skall deltaga i allmänna val! Jag blir irriterad över att politiker tror att det endast räcker att vinna valet i medierna. Många är de väljare som undrar och vill ställa frågor till politiker om det som rör dem och då måste politikerna svara och inte bara tiga! Vill man inte svara på folks frågor så ska man heller inte ställa upp inom politiken.

Under veckan har Fredrik Runebert fortsatt granskningen av förslaget till måltidsorganisation. Många frågetecken är ännu inte uträtade. Siffermaterialet och beslutsunderlaget är inte tillräckligt för att bedöma konsekvenserna av beslutet. Och än allvarligare är att förslaget verkar vara ett skrivbordsprojekt där man inte har lyssnat på personalen som utför de vardagliga sysslorna. Siffror utan anknytning till verkligheten är bara nonsens och ska också behandlas därefter. Intressant att notera är att fackförbunden inte gör sitt jobb eftersom de har blivit informerade via MBL-förhandlingar men sedan inte diskuterat med den personal som berörs av besluten. Vad ska man då ha fackföreningar till?

Per Wallman håller även han på att samla fakta till det sk. Brobygget över jularboån. Arbetet fortskrider och kommer att senare presenteras på brukskapitalisterna.blogg.se.

MVH
Fredrik Runebert
Per Wallman


Förstanamnet på Vänsterpartiets lista besvarar våra landstingsfrågor

Vänsterpartisten Solbritt Andersson är från Hedemora och är förstanamnet på landstingslistan. Hon är nu den andra vänsterpartisten som besvarar våra frågor, vilket vi är mycket tacksamma för.

---

Vad är din viktigaste politiska fråga?

Min viktigaste politiska fråga är rättvisefrågorna. Alla som behöver vård, omsorg eller stöd på annat vis ska få det efter behov inte efter plånbokens innehåll.

Hur ser du på privatiseringar och offentliga upphandlingar av vårdverksamheter?

Vårdverksamheter ska inte privatiseras. Jag anser inte att våra skattepengar skall användas till vinster i vårdbolag utan användas till offentlig verksamhet.

Bör landstingsskatten sänkas, höjas eller vara oförändrad? Varför?

Landstingsskatten skulle behöva höjas för att få loss tillräckliga resurser men som läget är nu kan man inte göra det eftersom svaga grupper skulle drabbas.

Kan landstinget Dalarna effektivisera sina verksamheter? Hur?

Landstinget Dalarna kan säkert effektivisera sin verksamhet. Man kan alltid se över verksamheten och göra den bättre.

Vad har du för visioner och förbättringsförslag för vården?

Mina visioner är att alla som behöver sjukvård skall få det, en vård av hög kvalitet och god omvårdnad för alla patienter, både nära och regionalt, minskade köer till operation, lika för alla.

Vad har du för inställning till att landstinget finansierar kultur och folkhögskolor?

Kultur är en viktig del av människans liv och betyder mycket för hur man mår. Därför är det riktigt att landstinget stöder kulturen. Utbildning för alla på lika villkor borde vara en självklarhet, men är det inte inom all utbildningsväsen, men inom folkhögskoleverksamheten ges möjlighet till studier även utan ”toppbetyg”. För mig är det självklart att landstinget skall finansiera den verksamheten.

Hälsningar
Solbritt Andersson
landstingskandidat
för Vänsterpartiet

---

Tack!


Vari ligger besparingarna egentligen?

Förslaget till Organisation av måltidsverksamheten i Avesta kommun är bättre formulerad än vad man fick intryck av i Avesta Tidning och från snacket på staden. Men trots att jag fått svar på vissa av mina funderingar har inte alla frågetecken rätats ut. Det kan tyckas onödigt att fortsätta granska den här frågan i och med att Bildningsstyrelsen har beslutat att Fors och Horndal ska förse sina respektive områden med mat via kantiner. Anledningen till att styrelsen beslutade om den tredje vägen är av miljöskäl, upprätthålla en bra service och personalens önskemål. Det alternativet uppskattas kosta 400 000 kronor mer än huvudförslaget. Hur man har räknat på det framgår inte i den förslagstext jag fått till hands.

Syftet med förslaget till en måltidsorganisation är att skapa en tydligare ansvarsfördelning, inventera kökens kapacitet och standard. Något som ingen borde vara emot.

I förslaget framgår tydligt hur de 800 000 kr. som planerats att sparas in på mindre matsvinn ska genomföras. Överbliven mat ska förvaras i blastchillers. Problemet med den tredje-vägen-beslutet är dock att Fors skola är för litet för att få plats med en blastchiller. Det innebär antingen att matsvinnet kvarstår i Fors, eller att blastchillern förvaras på annan plats i Fors såsom på Triangeln eller Framnäs, eller att Fors skolas kök måste byggas ut. Om man ändå måste bygga ut skolans kök, hade det inte då varit bättre att flytta över den bästa utrustningen till Framnäs och rusta upp det köket som har större utrymme?

I förslaget framgår det också tydligt att man tagit hänsyn till andra alternativ såsom att ha ett tillagningskök i varje område, dvs. i Fors och Horndal. Den information framgick inte i Avesta tidnings referat. Det finns också uppgifter om att maten ska vara näringsberäknad och tillagas från grunden så långt det är möjligt. I förslaget vill man även minimera tillsatser i maten.

Förslagsställaren Eva Södergård som är kostchef på kostenheten skriver i sitt förslag att en upphandlingspolicy ska finnas där tydliga miljökrav och djurskyddskrav ska ställas. Även tydliga kvalitetskrav ska ställas och inriktningen ska vara att få fler närproducerade intressenter.

Ett ytterligare plus är att Södergård försöker skapa delade tjänster med skolorna för att kunna erbjuda heltidstjänster utan att personalen före och efter topparna har en massa dötid. Men frågan här är om kravet på heltidstjänster inte förtar hela besparingen av personalminskningen inom kostenheten. Men det är klart, det är ju olika konton så då räknas det väl inte.

Ett stort minus i förslaget är att man inte kan förklara varför utbildning är nödvändigt. Eva Södergård skriver:

"Vid kostenheten har cirka en tredjedel av de anställda formell kock/kokerske-utbildning eller något motsvarande. Övrig personal saknar formell utbidlning inom storkök eller restaurang."

Observera att det står formell utbildning. Det står inget om arbetserfarenheter eller informell och tyst kunskap om livsmedelshantering som överförts av personal som är formellt utbildade. I Sverige råder en formalitetshysteri. I stället för att mäta kunskaperna ställer man en massa formaliakrav.

Södergård skriver vidare:

"För att möta dagens krav på måltidsproduktion måste kompetensnivån höjas. Kunskapsbrister får konsekvenser för verksamheten."

Hon menar att kunskapsbristen leder till att möjligheterna att vikariera på andra kök i kommunen är liten och att matgäster inte får den mat de behöver för att de saknar kunskaper att hantera allergi- och specialkoster.

Ingenstans får man veta hur förslagsställaren vet att det råder kunskapsbrist inom personalstyrkan förutom att två tredjedelar av personalstyrkan saknar formell utbildning. Men hur vet hon att de med formell utbildning inte har lärt upp de som saknar formell utbildning? Den här delen av förslagstexten anser jag är fördomsfull och ganska arrogant. För att påvisa kunskapsbrister krävs mycket mer än att hänvisa till formell utbildning. Södergård kan ha rätt, men det är inget som framgår av texten.

Jag reagerar också på att det i förslagstexten inte står någonting om att Södergård har konsulterat personalen på Framnäs och Tallbacken. Och då hon inte har dementerat det hela när jag skickade ett tiotal frågor till henne så utgår jag från att hon inte har haft någon kontakt med dem som utför arbetet på fältet. Det betyder att föreliggande förslag främst är en skrivbordsprodukt och sådana förslag brukar inte fungera i längden. Men det framgår av dokumentet att tjänstemännen har haft kontakt med facket via en MBL-förhandling. Varför har inte kontakten mellan facket och personalen fungerat?

Pensionärer som i dag äter på Tallbacken hänvisas till att få äta i skolmatsalen enligt förslagstexten. Rent spontant gillar jag förslaget då jag gärna ser att man skapar naturliga mötesplatser för äldre och ungdomar. Men problemet kan vara att de äldre inte vågar gå till skolmatsalen på grund av reell eller inbillad rädsla för ungdomars beteende. Frågan är också om det blir så naturliga möten med tanke på att många äldre har en mycket dålig hörsel och har svårt att gå.

Det största frågetecknet som kvarstår är hur man ska kunna spara pengar på sänkta hyreskostnader av nedlagda kök. Betyder det att köken på Tallbacken, Framnäs och Triangeln ska låsas igen och barrikaderas? Ska då uppdelningen av maten på avdelningar ske direkt i skolköken? Och hur ska personalen på Triangeln tillaga frukost och mellanmål om de inte får använda köket? Kökspersonal på Framnäs, Tallbacken och Triangeln finns kvar enligt det nya förslaget. Vad ska dem göra? Ska alla överföras till Fors och Horndals skolkök? Men framförallt, vem äger i dag dessa köksutrymmen? Är det inte Gamla byn som är ett kommunalt bolag? Hur ska gamla byn kunna hyra ut dessa utrymmen till andra? Omöjligt eller hur, således kommer Gamla byn att få mindre hyresintäkter och därmed förlorar kommunen indirekt på hyressänkningarna. Här kan jag inte förstå hur det kan bli en besparing på kommunnivå. Någon insatt får gärna förklara detta för mig.

Hade jag suttit i en bolagsstyrelse och beslutsunderlaget hade varit föreliggande dokument hade jag aldrig accepterat det. Jag hade krävt ett bättre beslutsunderlag.

Fredrik Runebert


Vänsterpartisten Göran Johansson besvarar landstingsenkäten

Vänsterpartisten Göran Johansson är från Säter och återfinns på femte plats på landstingslistan.

Han påpekar att hans e-postadress finns tillgänglig på Säters kommunsida vilket jag inte tänkte på. Jag sökte i stället efter hans adress på Vänsterpartiets hemsida. Nog för att jag tycker att partierna borde kunna serva sina väljare med att publicera kontaktuppgifter på deras hemsidor, men rätt ska vara rätt. Vänsterpartiet får några extrapoäng för att de har officiella e-postadresser. Men notera att detta på långa vägar gäller avestakandidaterna. De är riktigt urusla på tillgänglighet.

Vad är din viktigaste politiska fråga?

Min viktigaste fråga är skolan. Det är skolan som skall skapa förutsättningar för våra ungdomar att möta en oviss framtid. Det är själva fundamentet till allas vår framtid.

Hur ser du på privatiseringar och offentliga upphandlingar av vårdverksamheter?

Jag är tycker inte om att lägga sådana frågor i händerna på en privat marknad.
Sådant som har med människors trygghet och välfärd att göra bör skötas av staten.
Man ska inte kunna tjäna pengar på människors olycka.

Dessutom är det min uppfattning att för att garantera en likvärdig vård i hela landet bör den frågan läggas på statlig nivå.

Bör landstingsskatten sänkas, höjas eller vara oförändrad? Varför?

Landstingsskatten är hög som den är så den bör inte höjas. Men jag tror att man bör se över vilka frågor som skall hanteras av Landstinget.

Kan landstinget Dalarna effektivisera sina verksamheter? Hur?

Jag är helt övertygad om att det finns effektiviseringar att göra.
Men jag är inte insatt nog för att avgöra vad som skulle vara bäst.

Vad har du för visioner och förbättringsförslag för vården?

Min vision om sjukvården är att alla ska kunna få en personlig kontakt med en läkare.
Jag vill se ett sjukvårdssystem där alla är lika värda. Tyvärr idag så tas det ekonomiska hänsyn när man ska behandla.

Jag vill även se tandvården införd under sjukvården. Varför ska tänderna inte anses höra till kroppen?

Vad har du för inställning till att landstinget finansierar kultur och folkhögskolor?

Det tycker jag är bra. Men egentligen spelar det ingen roll vem som finansierar.
Kultur och folkhögskolor är ett viktigt inslag i vårt samhälle och gör en viktig insats.
Så om det är staten eller landstinget som finansierar spelar egentligen ingen roll för i slutändan är det ändå vi samhällsmedborgare som finansierar det solidariskt.

MVH
Göran Johansson
Vänsterpartiet Säter

---

Tack!


Söndagskrönika nr. 3.

Vecka 23. Under veckan har det börjat röra på sig när det gäller vår utskickade enkät till kommunfullmäktigekandidater och till landstingsfullmäktigekandidater. Moderaten Sara Randström har tagit sig tid att besvara kommunenkäten och miljöpartisterna Roland Söderberg, Wojciech Nedzewicz, Richard Holmqvist och Nils Gossas har gjort detsamma med landstingsenkäten. Det är vi mycket tacksamma för.

Förhoppningsvis kommer fler att ta sig tid att besvara våra frågor och framöver kommer vi att påbörja en marknadsföringskampanj för att informera väljarna i Avesta att vår blogg existerar.

Även om en vänsterpartist och en socialdemokrat inte delar våra värderingar kan de få ett underlag till vilka kandidater de ska rösta på genom att helt enkelt läsa kandidaternas svar. Våra eventuella kommentarer och analyser kan de ju ignorera om de inte får något mervärde av dem.

Vi har också fått en inbjudan från Bert Magnusson från Dalarnas Sjukvårdsparti. Det råder dock osäkerhet om han verkligen ställer upp som kandidat i valet, han själv förnekar det trots att hans namn finns med på valmyndighetens valsedlar. Om det inte finns fler Bert Magnusson i Dalarnas Sjukvårdsparti kan denna förvirring utgöra en varningssignal till väljarna. Hur står det till med ordningen i partiet som dessutom inte har en uppdaterad hemsida utan har kvar hemsidan för Folkkampanjen för sjukvården där avhopparen Ken Swedenborg enligt hemsidan är kvar som förbundsordförande och där hans tal fortfarande finns publicerade? Det verkar vara en rejäl soppa som vi nog gör bäst i att rata.

En ytterligare varning är vänsterpartiets Jocke Hall som har svårt att föra en saklig diskussion och som hellre ägnar sig åt arrogans och personpåhopp. Här har Brukskapitalisterna gett vänsterpartiväljarna en möjlighet att rannsaka en av kandidaterna. Gillar man agitationsretorik med personpåhopp så kan man kryssa för Hall. Gillar man det inte kan man undvika ett personkryss på Hall.

Fredrik Runebert har under veckan blivit publicerad i Avesta Tidnings insändarsida Dialog angående inlägget om hur lång tid det tar för investeringen av upprustade storkök att betala sig. Brukskapitalisterna har fått tjänstemännens förslagsunderlag tillskickad och en analys av förslaget kommer att publiceras under veckan. Som teaser kan vi avslöja att förslagstexten ger en bättre bild av investeringen än vad referatet i Avesta Tidning och snacket på staden ger sken av. Det tyder på dålig kommunikation och marknadsföring.

På dialogsidan har även socialdemokraten Kurt Kvarnström kritiserat alliansregeringen för att arbetslösheten och utanförskapet har ökat under de senaste fyra åren. Fakta talar dock ett annat språk. Trots en finanskris och en lågkonjunktur som kan mäta sig med 30-talskrisen har Alliansregeringen lyckats hålla statens finanser under kontroll, till skillnad från de flesta andra västländer. Sverige är ett av få länder i EU som faktiskt lever upp till stabilitetspaktens krav för euron. Under första kvartalet 2006 var antalet personer i utanförskap, dvs. socialbidrag, a-kassa, sjukpenning och förtidspension, 1.063.220. I dag är antalet personer i utanförskap 897.782. Så trots finanskris och lågkonjunktur har alltså Alliansregeringen lyckats leverera vallöftet om minskat utanförskap. Det är en bedrift som inte kan överskattas. (En eloge ska givetvis delas ut till den tidigare statsministern Göran Persson som var en av de viktigaste personerna när det gäller att skapa stabila regler för budgetarbete och uppföljning.)

Det har debatterats för fullt på dialogsidan på AT om ”speedwayrondellen eller som den heter nu ”konstrondellen”. Det är som vanligt folk som tycker att kommunens pengar skulle kunna användas bättre, medan det finns andra som tycker att den gör Avesta finare. Vi håller med Lena Sjögren i hennes resonemang att allt är finare än en sönderslagen speedwaycykel. Vi på brukskapitalisterna kommer att inom en snar framtid även kommentera lite mer när det gäller skönhet och funktion i Avesta kommun. Detta med anledning av den rapport som kommunen gjort om stadsplanering i centrum.

Ett agerande som vi på brukskapitalisterna inte har tagit upp men som vi kommer att skriva om snart är om bron över jularboån. Ordförande i fritid- och teknikstyrelsen Patrik Engström tog ett beslut att köpa en bro som var långt ifrån budgeterat i räkenskaperna. Mer om detta och mer om politikers odemokratiska beslut inom kommunen historiskt sätt kommer det att komma mer av i framtiden.

Ökat våld på stan och i synnerhet på Marcustorget har gjort att politikerna i Avesta kommun har valt att låta torget kameraövervakas. Detta är det förstås delade meningar om bland Avestaborna. Många anser att det är kränkande medan vissa anser att detta är ett nödvändigt ont. Förra året anmäldes det ca 200 brott i området runt Marcustorget. Men för att göra något åt detta så anser jag, Per, att detta med övervakningskameror är ett bra bekämpningsmedel. Att det skulle vara kränkande anser jag inte att det inte är. Har man har rent mjöl i påsen så behöver man inte oroa sig för sådana saker som att det skulle vara kränkande. Jag tycker det är mer värt att känna sig trygg på stan även på kvällarna. Kränkande är det väl ändå om man oprovocerat drabbas av våldet och brotten.

Uppdatering: Fredrik Runebert delar uppfattningen att kameraövervakning är okey på vissa offentliga platser så länge det inte blir en politisk förevändning att expandera övervakningen till alla offentliga platser. Det finns alltid en risk för ett sluttande plan. Det finns också en övertro på vad övervakningskameror uppnår. Studier från BRÅ uppvisar inga nämnvärda effekter på brottsnivån på den plats där övervakningskameror finns. Runebert tar också helt avstånd från argumentet att den som inte har något att dölja inte behöver vara rädd för övervakning. Med en sådan argumentation kan man även argumentera för kameraövervakning i våra sovrum. Jag har inget att dölja i mitt sovrum, men jag vill ändå inte vara övervakad i mitt eget hem. En bättre argumentationslinje är att jämföra nyttan av kameraövervakningen med kostnaden i form av kränkning. Det är alltid en kränkning att vara övervakad, men det kan vara värt det för att minska risken för att bli nedslagen, vilket också är en form av kränkning.

Detta får avsluta denna söndagskrönika. Men var med nu och läs för som ni ser så kommer det att komma upp mycket intressant läsning

Per Wallman
Fredrik Runebert


Miljöpartisten Nils Gossas svar

Nils Gossas är andranamn på Miljöpartiets landstingslista:

1. Vad är din viktigaste politiska fråga?

Ett utvecklat folkhälsoarbete. En hälsosam miljö, en meningsfull
tillvaro med aktivt deltagande i samhället och ekonomisk trygghet är
grundläggande för en god folkhälsa. Den som har en ohälsosam livsstil
löper flera gånger större risk att drabbas av både psykiska och
fysiska sjukdomar. God och hälsosam mat, fysisk aktivitet, god
arbetsmiljö, restriktiv alkoholpolitik, ett väl fungerande socialt
nätverk är några viktiga delar i folkhälsan. Folkhälsoplaner som
följs upp, forskning och utbildning på området, information, personlig
rådgivning och lokala hälsocentra är viktiga förutsättningar. Att
bevara och förbättra hälsan är avgörande för livskvaliteten hos
varje enskild människa och ger samtidigt stora möjligheter till
besparingar på traditionell sjukvård.

2. Hur ser du på privatiseringar och upphandlingar av vårdverksamheter?

Måste bedömas från fall till fall. Både offentlig och privat regi kan
vara bra eller mindre bra. Viktigt att ta av ev. ideologiska glasögon
innan beslut tas. Objektiva konsekvensanalyser måste göras och de
alternativ som ger störst mervärde för satsade pengar ska väljas.
Viktigt med fokus på patienternas bästa i första hand och mindre på
typ av organisation.

3. Bör Lt-skatten sänkas, höjas eller vara oförändrad? Varför?

Lt Dalarna har en relativt hög skattesats och vi bör därför undvika
att höja skatten. En förutsättning är dock att det är möjligt att
nå de viktigaste vårdpolitiska målen inom den ekonomiska ram som
föreligger.

4. Kan Lt Dalarna effektivisera sina verksamheter? Hur?

En organisation kan alltid teoretiskt sett effektivisera sin verksamhet
men ett optimalt tillstånd är knappast möjligt att nå. Alla politiker
vill ha en effektiv verksamhet. Lt Dalarna är dock liksom andra landsting
en trögrörlig koloss som är svår att styra politiskt i alla sina
enskildheter. En större och konsekventare satsning på friskvård och
förebyggande folkhälsa skulle bidra till en bättre hälsosituation för
hela befolkningen.(se svar på fråga 1)

5. Vad har du för visioner och förbättringsförslag för vården?

Förutom ett utvecklat folkhälsoarbete, bättre tillgänglighet till
vården, effektivare beroendevård, bort med köerna till barnpsykiatrin,
mer motion på recept istället för medicin i tillämpliga fall. Större
satsningar på rehabilitering.

6. Vad har du för inställning till att Lt finansierar kultur och
folkhögskolor?


MP:s uppfattning innebär en betoning av helhetssynen på människan och
förutsättningar för hälsa. Det betyder att bl.a. kulturupplevelser och
sociala kontakter har viktiga förebyggande effekter. Lt är därför
lämpligt att vara huvudman både för viss kultur och för
folkhögskolorna.

Mvh
Nils Gossas (MP)


---


Tack!





Tredje vägen - Köket kvar i Fors

Wojciech Nedzewicz som är ordförande i Bildningsstyrelsen har meddelat följande:

Vi har valt den tredje vägen och behöll köket i Fors
Tre viktiga aspekter avgjorde beslutet :
1.Miljö 2.Service 3.Personalens önskemål

Wojje Nezewicz Mp
Ordförande i Bildningsstyrelsen

---

Det tror jag var den vettigaste lösningen.

Fredrik Runebert

Miljöpartisten Richard Holmqvists svar på landstingsenkäten

Hittills verkar det som att miljöpartisterna är mest sugna på att svara på vanliga väljares frågor. Det ska de ha en eloge för. Den här gången är det Richard Holmqvist från Falun som återfinns på plats 22 som har svarat. Den bästa servicen kan vi alltså erbjuda miljöpartistiska väljare.

---

Vad är din viktigaste politiska fråga?

Jorden som mänsklig boplats: En rad områden kräver snabba insatser. Mest akuta är biologisk mångfald och klimatet.


Hur ser du på privatiseringar och offentliga upphandlingar av
vårdverksamheter?

Kan göra nytta, men bör göras med stor eftertanke. Viktigt att kunder, brukare och patienter står i centrum för uppmärksamheten.


Bör landstingsskatten sänkas, höjas eller vara oförändrad? Varför?

På kort sikt kan den kanske vara oförändrad. På lång sikt måste den höjas om vi ska kunna behålla principen vård efter behov. Demografin gör att sänkt skatt kräver övergång till vård efter plånbokens storlek, vilket jag finner oacceptabelt.


Kan landstinget Dalarna effektivisera sina verksamheter? Hur?

Säkert möjligt. Väsentligt är att

·         Decentralisera beslut så långt det går

·         Se till att ansvar och befogenheter följs åt

·         Öka medvetenheten om syftet med respektive verksamhet

·         Uppmuntra personalens uppfinningsrikedom när det gäller att göra mera nytta för pengarna.


Vad har du för visioner och förbättringsförslag för vården?

Dalarna ska upp till den bättre halvan bland landstingen. Mindre centralstyrning kan nog leda till förbättringar. Se också svaren på föregående frågor!


Vad har du för inställning till att landstinget finansierar kultur och
folkhögskolor?

Jag är mycket positiv till det. Kultur och folkbildning är viktigt! Jämfört med vårdkostnaderna är det fråga om småpengar.

---

Tack!


Vänsterpartisten Jocke Hall saknar analysförmåga

Joacim Hall är tionde namnet på Vänsterpartiets kommunvallista. Om du som läser det här är vänsterpartist och vill ha en mogen och kompetent person i kommunfullmäktige bör du läsa följande inlägg. Likaså om du är vänsterpartist som gillar irrationellt och barnsligt beteende, för om du gillar sådant så är Jocke Hall mannen för er.

Han har, precis som alla andra kandidater, fått en enkät tillskickad. Jag utgår åtminstone från det eftersom jag har bett partidistriktet i Dalarna att sända ut enkäten till alla som kandiderar till Avesta kommunfullmäktige. Anledningen till att enkäterna inte skickas ut direkt till de berörda är att partiet totalt saknar officiella epostadresser till sina kandidater. Därmed är det Vänsterpartiet som är sämst på tillgänglighet.

I en facebook-diskussion om Rinkebyhändelserna uppvisade Jocke Hall sin rätta sida genom arrogans och en pinsamt låg diskussionsförmåga. Det påminner om de diskussioner man hade i grundskolan då man inte hade utvecklat någon vidare argumnetationsförmåga. Sådana inkompetenta nollor ska inte in i kommunfullmäktige, enligt min mening.

Här följer diskussionen:

På frågan om Rinkebybränderna ursäktas av samhällsproblem skriver Hall:

Definitivt inte - men det finns orsaker som gör att människor beter sig som de gör.
Synd att man tycker det är billigare och effektivare att 'sjukvårda' samhället med hårda nypor istället för att satsa på förebyggande insatser.

Jag ställer frågor:

Så det är samhället som skapar människor och dess moral, Jocke? Det är alltså inte tvärtom?

Hall svarar:

Samhället består av människor som skapar samhället, Fredrik. Det är inte antingen eller utan både och...

Jag ifrågasätter:

Ja, men om människor kan förändra samhället måste de ju vara subjekt. Och om människor är subjekt då måste de ju kunna ta ansvar för sina handlingar och inte skylla på hur samhället påverkar dem. Det går ju inte att både skapa samhället och vara en produkt av samhället.

Jocke Hall har svårt att svara:

Skuldfrågan är nog ganska klar, jag resonerar kring orsaker som leder till att det går snett. Det samhälle som jag lever i påverkar mig, det skapar mig inte - det gjorde mina föräldrar.
Men klura på du Fredrik. Kanske går det, mot förmodan, upp ett ljus även för dig så småning om ...

Jag drar en slutsats av argumentationsförmågan:

Den där arrogansen bevärdigar inget vidare svar.

Hall avslutar:

Det blir lika klargörande oavsett. Arrogansen kommer som svar på fånig, infantil argumentation. Spelad eller utlevd rigid ignorans från någon som passerat 30-strecket är snarast genant.

---

Om vi börjar med motivet. Mitt främsta motiv var inte att övertyga en vänsterpartist att jag har rätt. Mitt främsta motiv var att få reda på hur en vänsterpartist tänker. Men om jag vill förstå hur en socialist tänker får jag väl fråga Göran Greider som för övrigt inte är vänsterpartist men som kan de här frågorna. Tyvärr är han nog för upptagen att besvara mina frågor. Men jag kan ju alltid läsa hans artiklar och böcker. Hall ska man i allafall inte lyssna på, sämre debattör och ideolog får man leta efter.

I sakfrågan reagerar jag på att många debattörer säger en sak i första ledet och motsäger sedan innehållet i första ledet i andra ledet genom ordet men. Det är som när en rasist säger: Jag är inte rasist, men... Allt som står efter ordet men fråntar allt innehåll i första ledet. Vad man är ute efter är att manipulera mottagaren genom att säga två saker. Först att man håller med, sedan att man inte håller med.

I det här fallet handlar det om att många vänsterdebattörer säger att samhällsproblem inte är en ursäkt för ett beteende. Men i nästa andetag påstår de att samhällsproblemen är orsaken till beteendet. Men en orsak och en förklaring ska bara vara en förklaring och inget annat. Det är en beskrivning av vad som gjorde att en människa VALDE att göra på ett visst sätt. Men i vänsteragitationen används orsaksresonemangen som ett argument för att samhället måste förändras för att beteendet i sig ska upphöra. Därmed har man också sagt att det egna ansvaret är samhällets ansvar. Slutsats: Man ursäktar beteendet genom att påtala att samhället orsakar ett beteende. Rent nonsens med andra ord.

Att samhället påverkar människor är en sak. Men att diskutera kring hur orsaker medför att det går snett medför att man inte tror på sentensen att människor är subjekt med eget ansvar. Politikerna måste ju ställa allt till rätta för att människor inte ska göra fel. Vänsterns åtskillnad mellan skuld och orsaker är bara tom retorik.

Avslutningsvis, om min argumentation är infantil borde det vara ganska enkelt att slå hål på resonemangen, i stället går han till personangrepp. Jag kan inget annat än dra slutsatsen att Jocke Hall inte är kompetent nog att tänka i flera nivåer och steg. En kompetens som jag tycker att alla ledare måste besitta för att ens vara värdig att kandidera.

Ni vänsterpartister som läser det här behöver inte hålla med mig i sak, men ni bör verkligen välja någon som kan argumentera för sin sak och inte använda personangrepp så fort argumenten tryter. Se där, hur vi på Brukskapitalisterna även erbjuder er vänsterpartister en god service inför valet.

Själv kommer jag att ignorera den här barnungen som inte är vuxen uppgiften att bli politiker, eller ungdomsledare heller för den delen.

Fredrik Runebert

Uppdatering: Vad är då min lösning? Jo, hårdare tag med fler poliser, högre straff, bättre integration och högre krav på våra medborgare. Eget ansvar ska genomsyra alla nivåer i samhället. Det bästa sättet att lära sig leva i verkligheten är att genomgå den hårda vägen. Poängen är att politiken ska utformas efter de som sköter sig, både bland infödda svenskar och invandrare, inte efter den pöbel som använder våld och förstörelse. De av er som kan tänka i fler steg och som enkelt kan gå från abstrakt nivå till konkret nivå och tillbaka igen borde inte ha svårt att följa min argumentation. Men för att säkerställa att alla förstår min position gör jag en kort sammanfattning av min syn på Rinkebyupploppen.

Wojciech Nedzewicz svar på landstingenkäten

Wojciech Nedzewicz är en miljöpartistisk kandidat som står på plats 16 inför landstingsvalet:

---

Vad är din viktigaste politiska fråga?

Miljön i alla aspekter med prioritering på klimatet. Fri internet bort med
FRA och tillåt fildelning! Ungdomsdemokrati

Hur ser du på privatiseringar och offentliga upphandlingar av
vårdverksamheter?

OK så länge man gör det i syftet att förbättra vårdverksamheter och inte ha
vinsten som huvudmålet

Bör landstingsskatten sänkas, höjas eller vara oförändrad? Varför?

Oförändrad. Vi har redan en hög skattenivå i Dalarna. 

Kan landstinget Dalarna effektivisera sina verksamheter? Hur?

Absolut bästa lösningen är att lägga ner landstingen, men det kommer att ta
lite tid. Landstingsorganisation bör förändras . Enskilda vårdinretningar bör få
ekonomisk självständighet och beslutsrätt.

Vad har du för visioner och förbättringsförslag för vården?

Mångfald och decentralisering.

Vad har du för inställning till att landstinget finansierar kultur och
folkhögskolor?

"It`s a fucking job, but someone has to do it!" Kultur och folkhögskolor är en
del av nationens själ och vi har ansvar för det. Det spelar ingen roll vårifrån
ska vi ta skattepengar vi måste göra det ändå. Utan offentlig finansiering ,
dör kulturverksamheten och sen dör vi själsligt!

---

Tack!


Miljöpartisten Roland Söderbergs svar på landstingsenkäten

Miljöpartisten Roland Söderberg står på 20:e plats på landstingslistan:

Vad är din viktigaste politiska fråga?

Vården i Dalarna skall bli mer tillgänglig. Det innebär bl a
- betydligt kortare väntetider
- ökad patientsäkerhet i en många gånger alltför otydlig vårdkedja
- klokare bemötande
- rekryteringsfrämjande personalpolitik
- god grundvård i hela länet

 

Hur ser du på privatiseringar och offentliga upphandlingar av vårdverksamheter?

Det är viktigt att hela tiden utvärdera och  välja de vägar som ger Dalfolket mest,  bäst och säkraste vården för sina skattekronor. Därför behövs rätt mix av privata vårdutförare som tillsammans med Landstinget upprätthåller rätt utbud och rätt – d v s efterfråga - kompetens.

 

Bör landstingsskatten sänkas, höjas eller vara oförändrad? Varför?

Nivån på landstingsskatten måste hela tiden avvägas utifrån vilken nivå vi skall ha på vård och kultur i länet. Det är inte ok att i det långa loppet höja landstingsskatten för att kompensera för bristande kostnadseffektivitet. Däremot kan det vara ok med höjning om det svarar mot en nivå- och utbudshöjning på efterfrågad vård och kultur.

 

Kan landstinget Dalarna effektivisera sina verksamheter? Hur?

Det är högst sannolikt att Landstinget Dalarna kan effektivisera sina verksamheter. Det uppdraget har alla organisationer hela tiden. Åtminstone två grundspår finns för  ökad kostnadseffektivitet för Landstinget Dalarna. Det ena spåret är att på lokal likväl som regional och länssjukhusnivå forma en organisation som kontinuerligt anpassas efter förändrade behov. Det andra spåret handlar om att göra  vård för merparten av de enorma summor som idag läggs på patienttransporter.

 

Vad har du för visioner och förbättringsförslag för vården?
Vi ser det som en rättvisefråga för dalfolket att alla skall ha lokal tillgång till såväl akut- som grundläggande sjukvård. Med effektivt nyttjande av bl a telemedicinsk vård, ambulerande specialister och goda vårdplaneringar och flödesanalyser skall fler få bättre vård snabbare.

Genom utökat samarbete med universitetssjukhusen, vassare rekryteringsarbete och bättre villkor för och utökade möjlighet till vårdstudier skall kompetensförsörjningen i vården säkras.
Genom proaktiva friskvårdssatsningar tillsammans med arbetsplatser, organisationer, föreningar och kulturarrangörer skapas förutsättningar för ett friskare dalfolk.

 

Vad har du för inställning till att landstinget finansierar kultur och folkhögskolor?

Det är helt klart att det är en allmän angelägenhet att kultur som inte är självfinansierad men ändå bedöms som omistlig samt folkbildning genom folkhögskolor, museer, studieförbund och bibliotek skall ha allmänt stöd. I dagläget vet jag inget bättre system för detta än det vi har idag. Men, det måste hela tiden prövas.


Vänligen
Roland Söderberg
Miljöpartiet de gröna i Avesta

---

Vi tackar så mycket för svaret.

Landstingen ska bort!

Bert Magnusson som kandiderar till landstinget för Sjukvårdspartiet i Dalarna vill att vi på Brukskapitalisterna ska sprida information om en föreläsning som bland annat handlar om landstingets avskaffande:

"Jag tycker att ni lägger ut på bloggen att Norrländska samlingspartiet kommer till föreläsningssalen på Falu lasarett den 18. juni kl. 18.00. De har bra program som jag tycker att ni ska komma och lyssna på. Landstingen ska bort. Alla andra EU länder har ju inga landsting."

Låter intressant, men jag måste först kolla i min kalender om jag har möjlighet att närvara. Personligen delar jag uppfattningen att de byråkratiskt tungrodda landstingen ska avvecklas. Planekonomier har och kommer aldrig att fungera.

Det Norrländska samlingspartiet verkar för övrigt ha en intressant vision om att förvandla Norrland från en tärande och bidragsberoende region till en närande och självförsörjande region bland annat genom en regional produktionsskatt. Det sistnämnda betyder att skattebasen flyttas bort från staten och tas upp av de människor som är mest berörda. Risken är dock att en storregion bara blir ännu en storkoloss på lerfötter och att vi får ännu starkare skattenivåer som trissar upp skattetrycket i Sverige.

Fredrik Runebert

Landstingskandidaterna ännu mindre tillgängliga

Det är skrämmande hur arroganta partierna och politikerna är när det gäller tillgänglighet. Vill man ha mandat från folket att representera dem i en demokratisk församling är det ett minimikrav att de är tillgängliga för de som ska rösta på dem. På varje partilista finns det ett otal anonyma namn som väljarna har svårt att värdera. Detta är ett demokratiproblem eftersom ett antal av dessa kandidater kan glida in i landstingsfullmäktige på ett bananskal. Så ska det inte gå till, utan de ska vara beredda på att besvara alla frågor som väljare ställer till dem, eller rättare sagt vill ställa till dem.

Det var ännu svårare att finna kontaktuppgifter till de kandidater som ställer upp i landstingsfullmäktige än vad det var att leta upp kontaktuppgifter till de kandidater som aspirerar på en plats i Avesta kommunfullmäktige. Det enda parti som hade många kandidater (dock inte en majoritet av de som står på listan) som det gick att skicka direkt till var Sjukvårdspartiet i Dalarna. Resten av partierna gick det bara att skicka enkäten direkt till en, två eller tre kandidater. Därför fick jag skicka enkäten i bulk och be partidistrikten att vidarebefordra enkäten till alla kandidater som står på listan. Jag utgår från att så blir gjort, det är en grundläggande service till oss väljare.

Den enkät som skickades ut innehåller följande frågor: 


Vad är din viktigaste politiska fråga?

Hur ser du på privatiseringar och offentliga upphandlingar av vårdverksamheter?

Bör landstingsskatten sänkas, höjas eller vara oförändrad? Varför?

Kan landstinget Dalarna effektivisera sina verksamheter? Hur?

Vad har du för visioner och förbättringsförslag för vården?

Vad har du för inställning till att landstinget finansierar kultur och folkhögskolor?

---

Så fort vi får svar kommer de att publiceras här på bloggen.

Fredrik Runebert


Men vi har ju ingen lokal...

Angående bortskämda ungdomar illustrerar Kalle Strokirk upploppen och bränderna i Rinkeby på följande vis: 


För er som har missat det så har några rinkebyungdomar, förutom bilar, sopcontainrar och lite annat smått och gott, även bränt ner en samlingslokal på ett annex till en skola.

Fredrik Runebert


Moderaten Sara Randströms svar på enkäten

Först ut att besvara Brukskapitalisternas enkät inför valet 2010 är moderaten Sara Randström som står på sjätte plats på moderaternas kommunvalslista.



Sara Randström:



Vad bör Avesta kommun ha för profil?

Jag anser att den vi har är bra och fullt tillräcklig.


Vad är din viktigaste politiska fråga?

Min viktigaste fråga är att Avesta ska vara en attraktiv kommun för privatpersoner och företag.


Hur ska företagsklimatet bli bättre i Avesta?

Ett sätt är att förbättra infrastrukturen in och ut från kommunen. För de företag som etablerar sig i kommunen och har sin marknad helt eller delvis utanför kommunen är det viktigt att tillgodose deras transport- och resebehov. För handeln är det på samma vis viktigt att ha en hög tillgänglighet för alla deras kunder. Men det är också viktigt att privatpersoner som jobbar utanför kommunen, vill och har möjlighet att etablera sig i Avesta.


Vad anser du om att införa utmaningsrätt inom Avesta kommun?

Jag tycker att det kan vara bra och vitaliserande för den kommunala verksamheten att konkurrensutsättas så länge kvaliteten bibehålls, men anser att man måste ha långsiktiga, hållbara lösningar för att inte öka kostnaderna för skattebetalarna.


Hur ser du på privatiseringar och offentliga upphandlingar?

Jag är generellt positivt inställd till privatiseringar.


Hur ser du på att privatisera gymnasieskolan och äldreboenden?

Jag ser inga problem med detta så länge kvaliteten och tillgängligheten för samtliga nyttjande inte påverkas negativt.


Vad är din inställning till friskolor? När kommer du att säga nej till friskoleetableringar?

Då jag inte är övertygad om att kvaliteten för elever och personal kan garanteras och om det skulle innebära väsentliga kostnadsökningar/kvalitetsförsämringar för den kommunala skolan eller ökad segregering i samhället.


Hur ser du på att Avesta kommun bedriver verksamheter som konkurrerar med privata företag såsom gym och solarium?

Så länge den kommunala verksamheten inte bedriver prisdumpning har jag inget problem med det. Konkurrens är något positivt både för privata och kommunala verksamheter.

Ska Avesta kommun bedriva djurparker?

Jag tycker att djurparker, speciellt i den nya form som Avesta kommuns djurpark nu har, innebär ett mervärde till kommuninnevånarna. På lång sikt tycker jag att det borde kunna finnas privata intressenter, men ser inte något problem att kommunen äger det.


Bör kommunalskatten sänkas, höjas eller vara oförändrad? Varför?

Jag tycker frågan om vad vi får för vår befintliga skatt är en viktigare fråga än om vi ska sänka eller höja kommunalskatten. Jag bibehåller gärna skatten på befintlig nivå och ser till att snöröjningen fungerar bra eller att barnen har en meningsfull tillvaro hellre än att jag sänker skatten bara för att ha en låg skatt.


Kan Avesta kommun effektivisera sina verksamheter? Hur?

Det är svårt att ge ett generellt svar på denna fråga.


Vad har du för visioner och förbättringsförslag inom den sociala omsorgen?

Mitt mål är att de som nyttjar den sociala omsorgen ska vara nöjd med den kvalitet och utbud som finns.

___

Vi på Brukskapitalisterna tackar hjärtligt för svaret.

Kommunpartiernas tillgänglighet

I tidigare inlägg utkorade jag Socialdemokraterna till temporära vinnare i tillgänglighetstävlingen. Nu verkar det dock som att Kristdemokraterna och Folkpartiet går om Socialdemokraterna när det gäller att redovisa kandidaternas kontaktuppgifter. Men totalt sett skulle jag nog ändå utse Socialdemokraterna till vinnare eftersom de är det enda partiet som har flera socialdemokratiska bloggare som redogör för vad som sker inom kommunen. (Moderaten Ulf Berg har en blogg, men den är svår att hitta och den är mer inriktad på hans roll som riksdagsledamot).

Även Miljöpartiet är relativt tillgänglig när det gäller de mest aktiva miljöpartisterna, men hemsidan är så extremt dåligt uppbyggd att den sänker helhetsintrycket.

Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Moderaterna och Vänsterpartiet var de partier som hade sämst tillgänglighet när det gäller kontaktuppgifter till kandidaterna. Moderaterna verkar dock ha förbättrat sig något då de via annonser i Avesta tidning har satt upp epostadresser till några av de kandidater som partiet verkar vilja pusha extra för.

Om jag har missat något av vikt när det gäller partiernas tillgänglighet vore jag glad om ni kunde tipsa mig om det.

Fredrik Runebert

Söndagskrönika nr. 2

Vecka 22. I dagens söndagskrönika vill vi uppmärksamma speedwayrondellen, regionala klyftor, bortskämda ungdomar och diskussionen om Krylbo som spökstad.


Vad kostar rondellen oss skattebetalare?

L-A Wecksäll ställer på dialogsidan i Avesta Tidning en mycket berättigad fråga om hur mycket speedwayrondellen kostar. Förvisso anser vi att speedway inte längre är Avestas främsta symbol längre och att det är trevligt med variation i rondellen. Men för att kunna värdera något måste man känna till kostnaderna.

Skulle även vara trevligt att veta vad det kostar med den hiss som alltid är nedpissad? Var investeringen värd resultatet? Varför ska det vara så svårt att tydligt redovisa alla siffror?

Söker man på rondellen på Avesta kommuns hemsida får man inget svar på insändarskribentens fråga. Angående hissen får man inte reda på några kostnader, men man får veta att videoövervakningen har medfört att tre ynglingar åkte fast för klotter mot hissdörren. Alltid något. Budgetsidorna säger inte särskilt mycket.

Alla kostnadsuppgifter ska vara publicerade på hemsidan. Tidigare skrev vi en medborgarmotion om redovisning av vart våra skattepengar går. I dag finns en sådan redovisning på hemsidan, tyvärr alltför grov för att väljarna ska kunna få en tillräcklig insyn i kommunens användning av våra skattepengar.


Regionala klyftor eller regionala möjligheter

I dalademokraten kritiserar den socialdemokratiske riksdagsledarmoten Peter Hultqvist centerpartiet och Kenneth Johansson, att man lägger sig platt inför "storstadsmoderaterna". Anledningen är att centerpartiet inte har riktat in sig på traditionell regionalpolitik. Tidigare var centerpartiet inne på att erbjuda landsbygden specialinriktade åtgärder. Idag utgår centerpartiet från regionernas egna styrkor och förespråkar generella åtgärder.

Vi på brukskapitalisterna gillar den utvecklingen eftersom regional utveckling utgår från förutsättningar för företagen i länet. I stället för att låta staten betrakta landsbygden som problembarn, utgår centerpartiet från att regionala problem kan lösas regionalt genom att generellt förbättra företagsklimatet.

Vi anser även att Peter Hultqvist har fel i frågan om jobben. Det är inte stat, landsting och kommuner som skall stå för jobbskapandet, utan arbeten skapas av företag och innovativa krafter. Myndigheter skall inte läggas på jobbfattiga områden, utan på områden där de gör mest nytta. Alliansens förslag är bättre än de rödgrönas men långt ifrån vad vi tycker är rätt. Det är bättre att skapa förutsättningar för människor och företag att starta eget och att anställa, än att för höga kostnader omfördela statliga arbeten.  

Men vi kan ge Peter Hultqvist rätt i hans kritik mot centerpartiet och bensinskatten. I ett förslag till en programförklaring har centerpartiet proklamerat att bensinskatten på sikt bör höjas med en krona. Detta anser vi skulle betyda dödsstöten för landsbygden i Sverige. Men vi kan lugna Hultqvist med att i alliansen finns det tre partier till att rösta på, vilket vi inom brukskapitalisterna kommer att göra, som inte ställer sig bakom centerpartiets landsbygdsfientliga förslag.


Ungdomars ansvarslösa gnäll och sabotage 

En debattör på Avesta tidnings hemsida skriver om problemet att ungdomar förstör och är bortskämda. Hon tar upp frågan om skolmaten och det faktum att ungdomar gnäller på den. Vi håller med henne om att det kostar föräldrar och skattebetalare mycket för att se till att barn och ungdomar får maten serverad. Vad det gäller kvalitén på maten så är det en annan fråga. En ytterligare sak som hon tar upp är att ungdomar förstör, vilket även det kostar onödiga pengar för skola och samhället.

Vi på brukskapitalisterna har en ganska sträng syn då vi anser att om någon förstör så ska den personen, oavsett ålder, ensam vara ansvarig för att se till att iordningsställa förstörelsen, eventuellt via ersättningsskyldighet. Anledningen till denna stränga syn är att man som ungdom i skolan ska förberedas för vuxenvärlden.

En annan sak som är värt att ta upp är mobbning i både fysisk och psykisk mening. Det är inte försvarbart att en elev eller lärare skall utsättas för kränkningar av olika former. Mobbning och kränkningar mot andra människor är i lagens mening straffbart. Det är skolans ansvar att se till att lagen efterföljs, och åtminstone skall skolan tillsammans med kommunen och polisen granska varje enskilt fall.

Varför detta samhällsproblem? Mycket av problemen ligger i att ungdomar har uppfostrats i att kräva en massa rättigheter, men aldrig lärt sig att ta eget ansvar. Detta beror delvis på den fria uppfostran som man i slutet av 60-talet och i början på 70-talet såg som en självklarhet. Ett exempel på detta är att många ungdomar gnäller på kommun och vuxna om att ingenting händer, i stället för att själva starta verksamheter. Detta tror vi kan leda till mer långtgående problem i framtiden när det gäller företagande och innovationer.

Med detta blir det naturligt att övergå till:


Krylbobornas bristande initiativförmåga


En tidigare krylbobo beklagar sig på Avesta tidnings "om jag fick bestämma"-avdelning över att Krylbo i dag är en spökstad. På insändarsidorna har många kritiserat kommunen för att satsa för lite på Krylbo, särskilt när tågstationsfrågan var aktuell. Visst ligger det mycket i att kommunen har satsat det mesta krutet på själva Avesta centrum, men frågan är om det inte snarare är i civilsamhället som iniativen bör komma ifrån. Varför måste det alltid vara politiker och våra skattepengar som ska rädda upp områden som förfaller? Varför inte kavla upp ärmarna, skapa en trivselförening som samlar in pengar från boenden för att sedan göra något åt saken. Någon-annan-ismen är en av vår civilisations främsta fiender.


Avslutningsvis vill vi bara tacka Ulf Berg och Hillevi Engström för att kvinnomisshandeln tas på så stort allvar att man låter bli att grotta ned sig i en massa konspirationsteorier och postmodernt flum i stället för att föreslå konkreta åtgärder som sedan går att följa upp. Det enda som vi möjligtvis kan invända emot är att insändarskribenterna menar att våldet mot kvinnor är en viktig jämställdhetsfråga. För oss är det snarare en grundläggande mänsklig-rättighets-fråga. Det är väl kanske bara en semantisk fråga, men om orden leder tankarna fel kan det få dåliga konsekvenser.

Per Wallman
Fredrik Runebert


Tre år för att få tillbaka investeringen på upprustade storkök

Avesta kommun beräknar att de ska kunna spara 3,7 miljoner kronor genom att lägga ned matköken på Tallbacken i Horndal och Framnäs i Fors samt Björkhagen. För att ersätta köken måste kommunen investera 10 miljoner kronor för att bygga ut köken på Johan Olovsskolan eller Fors skola. Från referatet i Avesta tidning (fredag 4 juni) framgår att 3 miljoner kommer att sparas in under 2010 och 2011. Men sedan då? Om vi utgår från att besparingarna får effekt direkt och att beräkningen avser årsbesparingar kommer investeringen att betala tillbaka efter 2,7 år. Nu antar jag att investeringen tar längre tid att betala sig eftersom det i Sverige inte går att avskeda folk från ena dagen till den andra.

Dessutom framgår i artikeln att en tredjedel av personalen måste utbildas under tre år med en kostnad på 233 000 kronor per år. Om den kostnaden inte är inräknad i besparingskalkylen kommer investeringen att ta 2,9 år innan det hela betalar sig. Sedan kostar det 300 000 kronor att erbjuda skolor och ålderdomshem två maträtter varje dag. Den siffran räknar jag inte med alls eftersom jag inte vet hur mycket detta skiljer sig från dagens kostnad. Dessutom kan denna siffra sättas upp på kontot servicekvalitetsförbättring. (Det kan även kostnaden för utbildning av personal räknas som, men eftersom jag har varit så generös med min beräkning av lönekostnaderna tar jag ändå med utbildningskostnaden i min beräkning). Så med tanke på att lönekostnader inte kan försvinna över en natt kan vi alltså utan att tveka säga att det tar minst tre år innan investeringen går jämnt ut.

Enligt referatet i Avesta tidning är transportkostnaderna avräknade från besparingspotentialen. Men det framgår inte om kommunen måste ha mer personal på det nya matköket vilket givetvis minskar besparingspotentialen. Förvisso står det att kostenheten kommer att minska sina anställda från 77 personer till 64 personer.

Enligt förslaget ska varje avdelning laga frukost själva. Personalen menar dock att de inte kommer att hinna ta upp och duscha de äldre samtidigt som de ska laga gröt eftersom hygienreglerna är så strikta att de måste ha särskilda kläder i köket vilket gör att en i personalen måste vara i köket och passa kastrullerna. Det betyder två alternativ: 1. De äldre på ålderdomshemmen får vänta längre på att få hjälp att kliva upp på morgonen vilket är liktydigt med sämre servicekvalitet. Eller 2. Kommunen måste anställa mer personal på avdelningarna vilket gör att besparingarna blir mindre än förväntat. Enligt personalen har de inte blivit tillfrågade om hur förslaget ska tillämpas i realiteten vilket givetvis gör att besparingsförslaget blir mindre trovärdigt.

Av de beräknade besparingarna anges 2,3 miljoner kronor kunna sparas in på personal, 600 000 på att lägga ned själva köken (jag antar att det är hyran som avses) och minskat matsvinn på 800 000 kronor. Jag antar att det handlar om årsbesparingar. Hur kan matsvinnet vara så stort att man kan spara 800 000 kronor? Borde inte bättre rutiner och bättre planering kunna åstadkomma samma resultat?

Sedan är det intressant att veta hur mycket det kostar att rusta upp köket på Framnäs och de andra matköken för att uppfylla gällande krav på livsmedelshygien. Den investeringskostnaden ska givetvis räknas bort från totalinvesteringen (eller plussas på i besparingspotentialen) i min beräkning.

Nu är inte syftet bara att spara pengar utan även att öka kvaliteten. Det som talar för en ökad kvalitet är satsningar på utbildning och förbättrade kök. Det som talar emot är att servicekvaliteten för de äldre blir sämre om omsorgspersonalen får rätt samt att maten måste transporteras antingen från Fors till Horndal eller från Horndal till Fors. Varför väljer man inte en mellanväg och har ett matkök i Fors som levererar till både förskolan, grundskolan och ålderdomshemmet samt ett matkök i Horndal som levererar inom Horndalsområdet? Finns det någon siffra på hur mycket högre investeringskostnaden blir då? (Avesta kommun är en fair-trade city och borde därmed tänka på sådant som ökade utsläpp, även då Fair-trade främst handlar om arbetsmiljö och sociala rättigheter. Finns kostnaderna för klimatkompensation inräknade i kostnaderna för förslaget? För inte tänker väl Avesta kommun smita från miljökostnaderna?)

I Östhammars kommun har en liknande omorganisering, ombyggnationer, sammanslagning av kök och personalminskningar gjorts. Ett år efteråt har det inte visat någon positiv effekt av personalminskningarna på så sätt att budgeten fortfarande visar ett underskott. Det skulle vara intressant att veta varför effekten har uteblivit det första året. Vad säger att Avesta kommun ska lyckas bättre? Att dra slutsatser efter ett år är ju givetvis för tidigt. Men det indikerar att det troligen kommer att ta längre tid än tre år att få investeringarna att uppnå break-even. Är det värt så stora investeringar och att erbjuda två måltider per dag om man samtidigt försämrar servicekvaliteten vid uppväckningarna samt långa mattransporter?

Sedan skulle jag vilja veta exakt vad det är som gör att Framnäs och andra matkök i kommunen inte uppnår livsmedelslagen. (Den lagen är ju förövrigt extremt rigid eftersom politiker har noja på försiktighetsprincipen).

Jag kommer att skicka ett antal frågor till berörda tjänstemän inom Avesta kommun för att räta ut dessa frågetecken. Det här är ett för viktigt beslut för att bara dra till med lite siffror hur som helst. I Avesta tidning får man inte reda på bakgrunden till siffrorna. Om det beror på att Avesta Tidning inte har ställt tillräckligt djupgående frågor eller om det är kommunen som inte redovisar det på ett tydligt sett låter jag vara osagt. (Några siffror och några underlag till förslaget går att inte att finna på kommunens hemsida.) Men svar ska jag ha på mina frågor och svaren kommer att publiceras på denna blogg.

Fredrik Runebert

Tillgänglighet: Kristdemokraterna

Kristdemokraterna har i mitt tycke den hemsida som är bäst. Den är snygg, informativ men det är även mycket enkel att hitta de lokala politikerna.  På hemsidan finns det nämligen en liten sökmotor som enbart är till för sök av kristdemokraternas förtroendevalda, man kan även söka efter län till kommun om man inte har ett namn på den politiker man söker. Det som jag kan sakna är det att inte finns bilder på politikerna, vilket gör att man inte får helhetsuttrycket.

Men totalt kan man säga att kristdemokraterna har lyckats med att förenkla sökandet av förtroendevalda för väljarna.

Per Wallman

Tillgänglighet: Folkpartiet

Folkpartiets hemsida tycker jag inte är något märkvärdigt. Den är enkel och informativ vilket är bra för väljaren.
Att hitta till Dalarna och Avestas lokala sida är inte det heller något krångligt, utan det krångliga ligger senare när man kollar på länken "våra företrädare". Där inne är det lite rörigt då det startar med en massa bilder på politiker. Men det finns inga namn på vilka bilderna föreställer. Men ett plus är att det längst ner på sidan finns mail till alla politiker, samtidigt som det står vad de har för uppgifter som förtroendevalda.

Men summa sumarum så kan man säga att det är ganska enkelt att hitta de lokala förtroendevalda politikerna från folkpartiet på deras hemsida. Det är även enkelt att kontakta dem då mailen till dem finns där. Men samtidigt så skulle man från folkpartiet enkelt kunna göra sidan toppen med att lägga till informationen för respektive politiker under bilden vilket då skulle ge väljarna en helhetsbild.

Per Wallman

Tillgänglighet: Centerpartiet

Då var det Centerpartiets tur att få på nöten. Lite grinig och efter många klick till centern i Avesta inser jag att det finns endast en kandidat att kontakta. Karin Perers som är ordförande för Avesta kommunkrets och som toppar kommunlistan för centerns båda listor i kommunalvalet.

Jag tycker att det är illa att man inte kan få tag i de kandidater som man har möjlighet att rösta på. Alla utom en är som sagt frånvarande med sin mailkontakt. Hur har man från centerpartiets sida tänkt att jag som väljare skall kunna kontakta och fråga deras kandidater om vad de tycker i de frågor som jag eventuellt undrar över.

Detta tycker jag är under all kritik och jag hoppas att man i framtiden tar tag i detta då det är viktigt för väljarna att kunna kontakta både förtroendevalda och kandidater till offentliga politiska uppdrag.

Per Wallman

RSS 2.0