Ulla Olsson (v) slåss för landsbygden!

Lena Olsson är förstanamnet på Vänsterpartiets riksdagslista.


1. Vad är den viktigaste frågan för dig och ditt parti?

Enligt Dalarnas Tidningar har Ulla Olsson i flera år arbetat hårt för landsbygden.

Ett av de stora målen är att det bör finnas ett servicekontor i varje kommun där man kan samordna både statlig, kommunal och privat service och att man där skapar ett samarbete mellan de statliga myndigheterna som gör att medborgarna får den samhällsservice som man har rätt till


2. Hur ska företagsklimatet bli bättre?

Vänsterpartiet menar att med den svaga produktiviteten i näringslivet kombinerat med den svåra ekonomiska krisen i världen bör en delegation upprättas som kan komma med förslag på hur Sverige ska stå starkt i framtiden.

Nyföretagandet minskar i Sverige. Det är allvarligt i en situation där de små och medelstora företagen står för en viktig del av en framtida ekonomisk återhämtning. Företagens möjligheter att få tillgång till kapital har allvarligt försämrats. Vi vill genomföra en extra utdelning från Vattenfall med 5 miljarder kronor för att skapa en ny riskkapitalfond. Den nya riskkapitalfonden ska agera marknadskompletterande. Detta uppdrag bedöms i det rådande ekonomiska läget vara relativt brett.

Fonden ska aktivt stimulera det breda näringslivets kapitalbehov, men med särskilt fokus på innovativa små och medelstora industri- och tjänsteföretag. Insatser som stärker det svenska näringslivets långsiktiga konkurrenskraft ska särskilt prioriteras. Detta kan t.ex. användas för satsningar på företag som verkar i branschen för miljöteknik.

(Även statligt finansierade kreditgarantiföreningar föreslås)

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=N381 


3. Är Lissabonfördraget bra eller dåligt? Varför?

Jag är bekymrad över att den här modellen kommer att raseras i och med att vi tar ett ja till Lissabon.

Det anser jag definitivt, det här är den största och viktigaste frågan jag någonsin har ställts inför. För det handlar om arbetarrörelsens grundvärderingar.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=161&artikel=2446273 


4. Är det svenska skattetrycket för högt eller är skattetrycket bra som det är? Varför?

På mycket kort tid har regeringen genomfört stora skattesänkningar. Det innebär ett systemskifte på skatteområdet samtidigt som det bidragit till att urholka skattebaserna. I och med det minskas möjligheterna till en rättvis fördelning av ekonomiska resurser och möjligheterna till välfärdssatsningar begränsas.

Regeringens skattesänkningar har varit ineffektiva och orättvisa. Man har skapat en växande klyfta i beskattningen mellan olika grupper i samhället. Ett flertal av regeringens skatteåtgärder är dessutom riktade till grupper eller sektorer av näringslivet på ett sådant sätt att vi får fler undantag från likformig beskattning.

Därför menar Vänsterpartiet att det krävs en viss progressivitet i systemet och föreslår därför höjd skatt vid framför allt högre inkomster. Vänsterpartiet är kritiskt till regeringens jobbskatteavdrag som, vilket vi visat ovan, i första hand ger större skattesänkningar vid högre inkomster. Med Vänsterpartiets inkomstskatteförslag kommer nya grupper som i dag inte får del av regeringens jobbskatteavdrag att få skattesänkningar. Det gäller t.ex. pensionärer och människor som har sjuk- eller arbetslöshetsersättningar.

Eftersom Vänsterpartiet anser det viktigt att alla inkomster (löneinkomster, a-kassa, sjukersättning och pensioner) beskattas lika genomför vi förändringar i grundavdraget. Vi utgår ifrån att alla inkomster upp till en månadslön på 20 000 kronor (årsinkomst 240 000 kronor) ska beskattas till samma nivå som gällde för löntagare år 2009 (efter införande av jobbskatteavdrag 1, 2 och 3). Därefter görs en stegvis avtrappning. Därtill ska läggas effekten av att Vänsterpartiet säger nej till steg 4 i jobbskatteavdraget. Det innebär att människor med månadslön under 20 000 kronor får en begränsad skattehöjning. I vårt förslag begränsas också möjligheten att göra grundavdrag vid högre inkomster.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=Fi299 


5. Bör svensk arbetsrätt reformeras? Varför?

(Hittar inga åsikter om arbetsrätten).


6. Vad är er inställning till arbetskraftsinvandring respektive flyktingmottagning?

Visserligen innebär flyktingmottagandet självklart på kort sikt en kostnad, men den bör rimligen på sikt inte ses som en sådan. I långa stycken innebär flyktingmottagandet en investering som kommer mottagarlandet till del, då många flyktingar om de tvingats stanna länge i Sverige rotar sig och stannar i Sverige.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2006/07&bet=U228 


7. Finns det behov att förändra sjukförsäkring och a-kassa?

I ett första steg höjer vi därför den högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen och aktivitetsstödet från dagens 680 kronor till 970 kronor de första 100 dagarna och därefter till 870 kronor fr.o.m. 2010. Vi höjer dessutom ersättningsnivån under hela arbetslöshetsperioden till 80 procent. Bruttokostnaden för dessa förbättringar är 10 700 miljoner kronor 2010.

En särskilt ekonomiskt utsatt grupp är de som inte kvalificerat sig till någon inkomstrelaterad ersättning och som enbart får ut grundbeloppet. Vi höjer därför också grundbeloppet från dagens 320 kronor till 420 kronor per dag, och den lägsta nivån i aktivitetsstödet höjs från 223 kronor till 320 kronor per dag. För detta ändamål avsätter vi 2 800 miljoner kronor 2010.

Till följd av att vi avvisar den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen som gör att 54 000 personer (varav regeringen beräknar att 22 000 går till Arbetsförmedlingen) går miste om sin ersättning från sjukförsäkringen 2010 så avsätter vi mer pengar än regeringen till anslaget för sjukpenning. Till följd av detta minskar vi kostnaderna för aktivitetsstöd med 800 miljoner kronor 2010.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=A419 


8. Vad är den effektivaste metoden för att minska miljöhoten?

Vi avsätter lika mycket medel som regeringen på internationella klimatinvesteringar, men jämfört med regeringen anser vi att klimatinvesteringar utomlands ska göras enbart i utvecklingsländer och inte i vissa EU-länder som regeringen föreslår. Dessutom ska de inte användas för att nå det svenska nationella klimatmålet.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=MJ405 


9. Vad är din inställning till vår nuvarande försvarspolitik?

Efter regeringens soloåkning utan hänsyn till hela riksdagens åsikter står vi nu inför det faktum att en yrkesarmé håller på att skapas. Efter ett sekel med en värnpliktsarmé med stor folklig förankring går vi mot ett osäkert stadium där vi inte vet vare sig kvaliteten på rekryteringen, antalet som kommer att låta sig anställas eller kostnaden för detta nya yrkesarmésystem.

Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag på utökade resurser till internationella insatser. Likaså avvisas satsningen på SAC-samarbetet. Vänsterpartiet vill säkra och förstärka det nationella försvaret och föreslår därför en satsning på den nationella skyddsstyrkan. Vi vill även satsa på ett utökat arbete med jämställdhets- och diskrimineringsfrågor.

Vidare avslår vi alla anslag för främjandet av svensk vapenexport samt stöd till den europeiska försvarsbyrån (EDA).

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=F%C3%B6252 


10. Ser du några integritetsproblem med FRA-lagen, datalagringsdirektivet och IPRED? Var drar du gränsen för individens integritetsskydd?

Vi vill att riksdagen upphäver FRA-lagstiftningen och tillkännager för regeringen som sin mening att man omedelbart ska tillsätta en parlamentarisk utredning som utreder frågan i grunden. I avvaktan på ett nytt beslut angående signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet avslår vi regeringens förslag på utökade resurser för Försvarets radioanstalt.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=F%C3%B6252 

Angående frågan om Säpos ökade möjligheter till avlyssning och mailavläsning:

Jag är väldigt rädd att det här leder till ytterligare en åsiktsregistrering av människor. Det är vår stora rädsla. Man kan ju nämna öststaterna och Sovjet till exempel som väldigt stor kritik men jag tycker att vi är på väg dit själva och bevisligen så råkar människor väldigt illa ut.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=2389221 

När det gäller FRA var vi i V mot förslaget o röstade nej.  Ang Ipred så är det lika. Alla slags system av registrering är vi väldigt skeptiska mot vi menar att man inte har haft med sig intigritetsaspekten i så stor omsträckning som man bör när man lagstiftar samma gäller för om nyttan av intrånget väger upp.

https://sites.google.com/site/svarfraanriksdagen/svaren/lena-olsson--v 


11. Vad anser du behöver göras för att minska brottsligheten och snabba på behandlingen av exempelvis ungdomsbrottslingar?

Vänsterpartiet har länge drivit frågan om att återinföra halvtidsfrigivningen för dömda. Vi är övertygade om att längre inlåsningstid inte leder till bättre rehabilitering. Vi tror däremot att den s.k. normaliseringsprocessen bättre gynnas av att frivården får ta ett större ansvar inom ramen för strafftiden. Vi anser på sikt att alla ska kunna omfattas av möjligheter att avtjäna halva strafftiden i frihet, men eftersom en sådan reform kräver stora strukturförändringar inom kriminalvårdens olika delar lägger vi till att börja med fram förslag om att denna reform ska omfatta de som för första gången dömts till frihetsberövande påföljd.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=Ju334 


12. Många ungdomar hamnar hos kronofogden, vad anser du att man bör göra åt saken?

(Hittade inga svar).


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0