brukskapitalisterna

Camilla Lindberg är förstanamnet på Folkpartiets riksdagslista. Hon är inriktad på integritets- och frihetsfrågor och är den enda borgerliga kandidat som vågade låta sin privata övertygelse avgöra sin röst på FRA-lagen.


1. Vad är den viktigaste frågan för dig och ditt parti?

1. Skola
2. Integritet
3. Företagsfrågor
4. Sexarbetares villkor

http://www.folkpartiet.se/Vara-politiker/Ledamoter-av-riksdagen-/Ledamoternas-webbplatser/Camilla-Lindberg/Hjartefragor/ 

Starkt skydd för integriteten, utvecklad kärnkraft och fler i arbete.

http://brukskapitalisterna.blogg.se/2010/september/folkpartiet-rosta-liberalt.html 

Om och om igen möts man som politiker av krav på mer förbud, fler restriktioner och ökad övervakning, allt i ett sken av välvillighet. Individens frihet slår sig slätt vid hot om terrorism, organiserad brottslighet, för att inte tala om döden. Få reflekterar över konsekvenserna. Steg för steg ger vi upp vår integritet och vår rätt att leva som vi önskar.

För mig är detta kärnan i liberalismen. Att stå fast vid individens frihet, men också ansvar. Det är för detta jag brinner och det är därför jag är liberal.

I Sverige har vi en lång tradition att överlåta ansvar till pappa staten. Eller vad sägs om att staten fattar beslut om vilken telefon alla ska ha. Det blev en grå i bakelit, med nummerskiva.

http://magasinetneo.se/2010/09/09/liberala-blocket-11-camilla-lindberg-fp/ 


2. Hur ska företagsklimatet bli bättre?

Minskat regelkrångel bl.a genom enklare momsregler och enklare regler för revision.

http://www.folkpartiet.se/Vara-politiker/Ledamoter-av-riksdagen-/Ledamoternas-webbplatser/Camilla-Lindberg/Hjartefragor/ 

Sverige står inför en skarp global konkurrens om jobb och investeringar. Det är en tydlig tendens att nya arbeten skapas i små och medelstora företag och inom den växande tjänstesektorn. Därför behöver Sverige ett bättre företagsklimat, fler företagare och större utrymme för entreprenörer.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=Ub443 

Några av de orsaker till lågt företagande som brukar anges, är bristande självförtroende och för lite kunskap och praktisk erfarenhet om hur man startar och driver eget företag. Att redan i skolan få mer formell kunskap och färdighet om företagande genom att prova att driva företag underlättar sannolikt för många att våga ta steget. I samband med den stora omläggningen av gymnasieskolan som sker 2010–2011 måste entreprenörskap tydligt finnas med. Alla gymnasister bör ges möjlighet att prova på företagande. Det är därför viktigt att det inom ramen för ordinarie kurser på alla gymnasieprogram ges möjlighet att använda beprövade undervisningsmetoder för att starta och driva företag. Det nya gymnasieprogrammet med inriktning mot ekonomi bör få en tydlig entreprenöriell inriktning, men också i övriga högskoleförberedande program ska entreprenörskap naturligt finnas med. Gymnasiets yrkesinriktade program bör ha tydliga inslag av företagande. Möjligheten att starta eget under gymnasiets lärlingsutbildning bör utredas.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=Ub443 

Därför bör regeringen utreda en strategi för att hantera dessa frågor på ett framsynt och tillväxtbefrämjande sätt. IT-infrastrukturföretag bör kunna undantas från och/eller erhålla nedsättning av punktskatter som belastar produktion eller distribution av elenergi.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=Sk554 

Tredjemansrevision är nästan värre än FRA, Skatteverket kan bete sig precis som de vill. Te.x innebär det att Skatteverket har rätt att utan misstanke och utan möjlighet till överklagan, bedriva granskning av enskildas angelägenheter hos tredje man. Det kan handla om uppgifter som finns hos kreditinstitut, Internetleverantörermed flera. Jag har tidigare motionerat i frågan och ställt två skriftliga frågor till Anders Borg, lämnar in en tredje skriftlig fråga idag. Det konstiga är att förra borgerliga regeringen tog bort tredjemansrevisionen just på grund av integritetsaspekten, men sossarna återinförde den. Kanske dags att ta bort den igen...?

Problemet är att det finns så många hemska lagar som tredjemansrevision, där Skatteverket har rätt att begära ut enorma mängder information i rena "fishing expeditions", alla måste ses över och framför allt se om det finns någon proportion i vilka befogenheter myndigheterna har. De som försvarar lagen menar att har man rent mjöl i påsen finns inget att oroa sig för. Har vi inte hört det där förut någon gång...? Det ännu mer absurda är att det innebär stora kostnader för företagen att lagra alla denna information, något som vi konsumenter i slutändan måste betala.

http://camilla-lindberg.blogspot.com/2010/07/tredjemansrevision-nastan-varre-fra.html 


3. Är Lissabonfördraget bra eller dåligt? Varför?

(Hittar inget svar).


4. Är det svenska skattetrycket för högt eller är skattetrycket bra som det är? Varför?

Enligt valpejlen Lindberg emot att höja skatterna för höginkomsttagare och hon är emot ett återinförande av förmögenhetsskatt och fastighetsskatt.

http://valpejl.se/kandidat/14754/Camilla_Lindberg?category=8 

Enligt Företagarnas kandidatguide vill Camilla Lindberg sänka arbetsgivaravgiften och egenavgifter för egenföretagare, införa riskkapitalavdrag och sänka bolagsskatten.

http://foretagarlinjen.se/kandidatguiden/kandidat/44629 

Det är bara det att marknaden ibland har lite svårt att andas när skattetrycket är för hårt.

http://www.folkpartiet.se/Vara-politiker/Ledamoter-av-riksdagen-/Ledamoternas-webbplatser/Camilla-Lindberg/Artiklar/lyftet-pa-skattefilten-ger-marknaden-syre/ 


5. Bör svensk arbetsrätt reformeras? Varför?

En fackförening ska inte, under hot om stridsåtgärd och sympatiåtgärd, kunna kräva att ett företag ansluter sig till ett kollektivavtal. Möjligheten till blockad mot företag för att tvinga fram kollektivavtal måste tas bort. Inte heller ska stridsåtgärd mot tredje part, som inte har med en konflikt att göra, vara tillåten. Avtal med fackförbund ska inte heller få vara ett krav vid offentlig upphandling – då utestängs många små företag från offentliga kontrakt.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=A334 

En förutsättning för ett småföretagarvänligt klimat och en dynamisk tillväxt är att konkurrensen fungerar och etableringsfrihet underlättas. De fackliga organisationernas vetorätt i MBL bör därför avskaffas.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=A332 

En stridsåtgärd vid konflikt på arbetsmarknaden måste vara rimlig i förhållande till sitt syfte och de skador som åsamkas företagen och tredje man. Det är inte rimligt att stora fackföreningar kan vidta, eller hota med att vidta, stridsåtgärder mot företag som har lite att sätta mot och mycket att förlora. Inte heller är det rimligt att andra fackförbund kan ansluta till en blockad i så kallade sympatiåtgärder.

I svensk konflikträtt behöver det därför införas en proportionalitetsregel som begränsar rätten för strids- och sympatiåtgärder.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=A333 

Turordningsreglerna i LAS skapar en falsk trygghet för arbetstagare och svårigheter för små och medelstora företag att formera den kompetens som företagen behöver på alltmer konkurrensutsatta marknader. Utifrån dessa resonemang bör turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) helt avskaffas för företag med upp till 50 anställda, och vid övriga företag bör 10 personer kunna undantas från turordningsreglerna.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=A335 


6. Vad är er inställning till arbetskraftsinvandring respektive flyktingmottagning?

Camilla Lindberg anger i sina svar till SvT:s valpejl att hon är emot en minskning av Sveriges asylmottagning.

http://valpejl.se/kandidat/14754/Camilla_Lindberg?category=4#profilkompass 

(Hittar ingen åsikt om arbetskraftsinvandring)


7. Finns det behov att förändra sjukförsäkring och a-kassa?

Folkpartiet vill därför att inkomsttaket i arbetslöshetsförsäkringen på sikt höjs, när det finns ekonomiskt utrymme för en sådan reform. Före valet 2006 kom Allianspartierna överens om att införa en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Frågan har utretts under mandatperioden, men viktiga frågor återstår att lösa. För oss i Folkpartiet målet tydligt: en allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring är en viktig socialliberal trygghetsreform.

http://www.folkpartiet.se/Vara-politiker/Ledamoter-av-riksdagen-/Ledamoternas-webbplatser/Camilla-Lindberg/Artiklar/m/ 

År 2006 skrev hon följande:

Det bör tilläggas att a-kassan inte höjs för dem som är arbetslösa. Sjukersättningen kommer inte att sänkas utan är kvar på 80 procent.

http://www.folkpartiet.se/Vara-politiker/Ledamoter-av-riksdagen-/Ledamoternas-webbplatser/Camilla-Lindberg/Artiklar/Riktiga-jobb-inte-bidrag/ 


8. Vad är den effektivaste metoden för att minska miljöhoten?

Ekonomiska styrmedel är en marknadsekonomisk metodik för att komma till rätta med problem som ligger utanför den enskilde konsumentens eller företagets förmåga att väga in i ekonomiska beslut. Miljöeffekter är det främsta målet för sådana styrmedel.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=Sk554 


9. Vad är din inställning till vår nuvarande försvarspolitik?

 (Hittar inget svar).


10. Ser du några integritetsproblem med FRA-lagen, datalagringsdirektivet och IPRED? Var drar du gränsen för individens integritetsskydd?

Det behövs en starkare integritetslagstiftning i Sverige. Och i EU.

Hans Levander: Hejsan! Kan du tänka dig någon form av "lightversion", korrigering av FRA?
CamillaLindberg: Smärre kosmetiska förändringar biter inte på mig. Men om vi kan ha signalspaning utan massavlyssning så ja.

http://gt.expressen.se/Nyheter/fra-lagen/1.1236639/camilla-lindberg-federley-avbojde 

Ska Sverige införa EU:s så kallade datalagringsdirektiv eller ska vi spjärna emot och försöka ändra på beslutet istället? Partierna vacklar just nu fram och tillbaka och det är svårt för väljarna att veta vem man ska rösta på om man inte vill införa direktivet.

Vi lanserar därför ett väljarkontrakt som riksdagskandidater som lovar att rösta nej till införandet av direktivet kan skriva under.

Frågan om direktivets införande i Sverige kommer att hanteras i riksdagen först efter valet i september. Väljarna har alltså möjlighet att ta ställning i frågan. Men vem ska man rösta på om man inte vill införa direktivet i Sverige?

Partierna velar som sagt fram och tillbaka och vilka riksdagskandidater kan man lita på? Många borgerliga väljare känner sig svikna över hur de borgerliga riksdagsledamöterna agerade i FRA-omröstningen. De hade kryssat personer i valet som de trodde skulle stå upp för integriteten. Politikerna själva menade att de inte hade varit så kategoriska som en del väljare uppfattat. Hur ska väljarna nu veta vilka kandidater de kan lita när det gäller datalagringsdirektivet?

Därför har vi skapat ett väljarkontrakt som riksdagskandidater som lovar och försäkrar att rösta nej till införandet av Europaparlamentens och rådets direktiv 2006/24/EG i Sverige, som datalagringsdirektivet formellt heter, kan skriva under. Alla kandidater som lovat att rösta nej läggs upp på en hemsida (se länk http://nejtilldatalagring.blogspot.com/) så väljarna kan se vilka de kan kryssa i valet.

Vi som undertecknar denna artikel är och förblir fasta motståndare till datalagringsdirektivet. Skulle det införas i Sverige innebär det att en stor mängd information om oss medborgare ska lagras. Vem som ringt vem och när, både gällande fast och mobiltelefoni. Vid mobilsamtal ska också den geografiska platsen vid start och slut av samtalet sparas. Dessutom ska alla e-postmeddelande och alla sms sparas och det registreras från vem och till vem och när de skickats. När du surfar på internet kommer din IP-adress, när du loggar in och ut och vem du är att sparas. Allt detta kan sedan begäras ut av myndigheter för att användas i brottsutredningar.

Oro och skräck för brottslighet och terrorism används allt flitigare som motiv till lagstiftningsåtgärder på nationell eller europeisk nivå, med tveksam eller liten betydelse för brottsbekämpningen, men som begränsar våra fri- och rättigheter. Varje sådan spik i kistan blir ett prejudikat för nästa förslag. Vi står på ett sluttande plan.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/valjarkontrakt-mot-datalagringsdirektivet_4442703.svd 

Integritetsaspekterna av en övergång till ett kontantlöst samhälle behöver utredas så att de som väljer andra betalmedel än kontanter kan känna sig trygga med sitt val. Det ska inte råda några oklarheter om hur den information som registreras i samband med transaktionen lagras och hanteras samt vilka som har tillgång till den. Dessa frågor kan som synes inte lösas av enskilda företag eller branschorganisationer.

Att det finns heltäckande bestämmelser för hur information hanteras internt och externt är en förutsättning för att människor ska känna sig tillräckligt trygga att använda andra betalmedel än kontanter, vilket i sig är en förutsättning för att mängden kontanter i samhället ska kunna minska. Regeringen bör därför tillsätta en utredning med uppdrag att undersöka vilka lagändringar som behövs för att bättre skydda den personliga integriteten vid kontantfria transaktioner.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=K423 

Risken finns att system som tekniskt medför risker för massövervakning införs utan en tillräcklig analys av integritetsperspektivet. Därför bör en kommande integritetsbalk innehålla ett klart förbud mot upprättande av mass- övervakningsystem och ett mycket hårt reglerat tillståndsförfarande som inte möjliggör en stegvis utbyggnad och ändamålsglidning utan förnyad prövning.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=K425 


11. Vad anser du behöver göras för att minska brottsligheten och snabba på behandlingen av exempelvis ungdomsbrottslingar?

Förebyggande arbete mot och beivrande av terrorism och grov brottslighet är en polisiär uppgift, som ska bedrivas med personal på fältet och traditionella tvångsmedel som riktad teleavlyssning, i motsats till massavlyssning, samt utökat internationellt polissamarbete som ett framtida europeiskt FBI. Teleavlyssning av vanliga svenskar ska endast ske vid brottsmisstanke och domstolsbeslut. Om det behövs kan polisen eller annan myndighet som omfattas av dessa rättssäkerhetsgarantier få utökad möjlighet att genomsöka kommunikation. Kampen mot terrorism och grov brottslighet ska föras i enlighet med rättsstatens principer.

http://klamberg.blogspot.com/2008/08/birgitta-ohlsson-och-camilla-lindberg.html 

Angående könsskillnader: Hon pekar även på hur män får längre fängelsestraff för samma brott och hur pojkar halkar efter flickorna i skolan. Även i media behandlas kvinnor bättre än män, anser FP-ledamoten.

http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=4267&Itemid=98 

Användningen av fotboja inom kriminalvården har gett många positiva effekter. En mer rationell, effektiv och human vård av kriminella som inte utgör någon fara för samhället har möjliggjorts. Det är dessutom ekonomiskt effektivare och öppnar för flera nya tillämpningar. I kombination med ny teknik som GPS-positionering kan fotbojan användas på ännu fler och mer flexibla sätt. Det handlar om att bygga ut övervakningstekniken mot de individer som dömts till påföljder för brott snarare än generella övervakningssystem som drabbar alla i samhället, skyldig som oskyldig.

Ett exempel är möjligheten att kraftigt förstärka skyddet för våldsutsatta kvinnor som lever under hot och förföljelse. Folkpartiet har drivit frågan om omvänd kommunarrest för att skydda dessa. Men ett återkommande problem är överträdelser av besöksförbud och andra rättsliga åtgärder. I en framtid borde en individ som gör sig skyldig till upprepade överträdelser av besöksförbud kunna dömas till övervakning med elektronisk fotboja kopplat till ett GPS-system.

Fotboja med GPS borde också kunna användas i större utsträckning inom frivården för att kunna effektivisera uppföljning och vård under återanpassning till samhället mot slutet av strafftiden.

Ett tredje exempel där fotboja med GPS bör kunna användas i högre utsträckning är vid frigång för potentiellt farliga personer. Frigång är ett viktigt instrument för att underlätta en återanpassning till samhället. Samtidigt medför det risk för avvikande, särskilt vid obevakad frigång. Efter en rad spektakulära rymningar i samband med permissioner kan krav komma att ställas på minskade permissioner. Att en person som dömts till ett långvarigt fängelsestraff inte ska kunna få permission förrän efter många år gör fängelsestraffet betydligt hårdare. Det vore då ett betydligt mindre ingrepp att under delar av strafftiden ha en GPS-övervakad frigång.

Regeringen bör ta initiativ till att utveckla användningen av fotboja i kombination med ny teknik inom kriminalvården.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2008/09&bet=Ju389 


12. Många ungdomar hamnar hos kronofogden, vad anser du att man bör göra åt saken?

Alltfler svenskar hamnar i Kronofogdemyndighetens register och drar på sig en så kallad betalningsanmärkning. Det är framför allt hos yngre, 18–23 år som anmärkningarna ökat.

I Sverige finns ingen nedre beloppsgräns för betalningsanmärkning, och anmärkningen kvarstår dessutom efter att skulden är reglerad. Enligt gallringsbestämmelserna i 8 § kreditupplysningslagen ska uppgifter om privatpersoner gallras senast tre år efter den dag då betalningsanmärkningen inträffade. Enligt min mening slår detta system väldigt hårt och orättvist mot dem som har små skulder.

Det finns idag ingen skillnad på en person som har haft en skuld på 500 kr eller på en som haft en obetald skuld på 500 000 kr. Detta system missgynnar framför allt yngre personer som lättare drar på sig anmärkningar av mindre valör. Jag anser också att det borde finnas en nedre gräns för en anmärkning, som det finns i t.ex. Danmark där man har 7 500 DKK som undre gräns. Att få en anmärkning som sitter kvar i tre år är ett alltför hårt straff för en liten skuld. När man har fått en betalningsanmärkning kan det vara svårt att få hyra lägenhet, få telefonabonnemang och hyra bil.

Jag anser att det är dags för en modernisering av den svenska kreditupplysningsverksamheten i Sverige, där man kan öppna upp för en eventuell differentiering i gallringstiden och att se över en eventuell nedre gräns för betalningsanmärkning.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2007/08&bet=Fi236