Landstingens kulturkostnader skulle kunna finansiera 1 800 fler sjuksköterskor
Landstingen satsade 3,8 miljarder kronor på kultur och regional utveckling år 2008. När landstingsfinansierad kultur debatteras får man ofta höra att det inte handlar om så mycket pengar, men sammanlagt blir det som ni ser en hel del. Ett annat vanligt argument för att det inte är så farligt med kultursatsningar är att det utgör en så liten andel av den totala landstingsbudgeten. Mitt svar brukar då vara: Ja, och de underskott som exempelvis Dalarnas landsting har utgör ju inte en så stor andel av de totala utgifterna, alltså behöver vi inte göra något åt det.
För att tydligt demonstrera hur mycket pengar det här handlar om har statsvetaren Sven Dahl och Thomas Idergard räknat ut vad pengarna motsvarar i sjukvård. Under 2008 satsades cirka 2,5 miljarder kronor (netto) av landstingens pengar på kulturverksamheter. Den summan motsvarar på ett ungefär all specialistvård i Kalmar läns landsting. Under samma tidsperiod utgjorde nettokostnaderna för satsningar på regional utveckling cirka 1,3 miljarder kronor. Det motsvarar på ett ungefär årskostnaderna för primärvården i Jönköpings läns landsting.
Politiker låtsas oftast tro att pengar inte alltid har en alternativkostnad. En krona som landstinget satsar på kultur kan inte samtidigt satsas på vården. En krona kan ju bara användas en gång. När vänstermajoriteten i Dalarna vill minska underskottet i landstingets finanser, då är det sjukvården som får stryka på foten, inte kulturen. Med andra ord värderar de kulturen högre än sjukvården. Kulturen helar säger man, jo det kan nog stämma rent andligt, men det helar knappast ett benbrott. Det blir väldigt tydligt att politiker inte gör sådana här prioriteringsbedömningar när man läser de svar som inkommit på vår landstingsenkät om landstingens satsningar på kultur och folkhögskolor.
När vi väljare ska gå till valurnan borde vi fundera över vilka prioriteringar vi vill göra. Vill vi satsa miljoner på kultur, eller vill vi hellre satsa dessa miljoner på fler sjuksköterskor, eller kanske prioritera högre löner inom sjukvården? Den miljon som går till kulturprojekt och folkhögskolor ska ställas mot alternativet att satsa den nämnda miljonen på sjukvården. Vore det inte bättre att minska vårdköerna än att satsa flera 100 000 kronor på folkhögskolor?
När politiker på riksnivå ständigt utlovar mer pengar till landstingen för att förbättra vården och omsorgen ska man komma ihåg att 13 av 20 landsting har ökat kostnaderna för kultur och regional utveckling per invånare mer än inflationen har stigit från 2004 till 2008. Dalarna är ett av de landsting som till och med har ökat sina kostnader för kultur och regional utveckling mer än vad de har ökat kostnaderna för primär- och specialistvård. Är det en rimlig prioritering? Och trots att man gjort dessa prioriteringar har man inte brytt sig om att tydligt följa upp satsningarna för att se om de har haft någon form av positiv effekt.
Ännu allvarligare är att Västmanlands landsting satsar mycket mindre på kultur än andra landsting trots att de erbjuder likvärdiga verksamheter som andra landsting. Många landsting satsar mer än 25-50 % mer på kulturverksamheter än Västmanlands landsting. Om dessa landsting skulle dra ned sina kultursatsningar till Västmanlands landstings nivå skulle de frigöra 770 miljoner kronor per år. Den summan motsvarar kostnaden för 1 800 sjuksköterskor. Då har Landstingen via SKL haft mage att i avtalsrörelsen påstå att de inte har råd med att höja lönerna för sjuksköterskor och undersköterskor. Och varför väljer inte vänsterledda landsting att frigöra dessa pengar till vården och omsorgen när vänsterpolitiker på riksnivå kräver mer pengar från staten till landstingen för att förbättra just vård och omsorg?
De här konstiga prioriteringarna och bristande kontrollen på vart pengarna tar vägen har också uppvisats i kommunala verksamheter.
/Fredrik Runebert
För att tydligt demonstrera hur mycket pengar det här handlar om har statsvetaren Sven Dahl och Thomas Idergard räknat ut vad pengarna motsvarar i sjukvård. Under 2008 satsades cirka 2,5 miljarder kronor (netto) av landstingens pengar på kulturverksamheter. Den summan motsvarar på ett ungefär all specialistvård i Kalmar läns landsting. Under samma tidsperiod utgjorde nettokostnaderna för satsningar på regional utveckling cirka 1,3 miljarder kronor. Det motsvarar på ett ungefär årskostnaderna för primärvården i Jönköpings läns landsting.
Politiker låtsas oftast tro att pengar inte alltid har en alternativkostnad. En krona som landstinget satsar på kultur kan inte samtidigt satsas på vården. En krona kan ju bara användas en gång. När vänstermajoriteten i Dalarna vill minska underskottet i landstingets finanser, då är det sjukvården som får stryka på foten, inte kulturen. Med andra ord värderar de kulturen högre än sjukvården. Kulturen helar säger man, jo det kan nog stämma rent andligt, men det helar knappast ett benbrott. Det blir väldigt tydligt att politiker inte gör sådana här prioriteringsbedömningar när man läser de svar som inkommit på vår landstingsenkät om landstingens satsningar på kultur och folkhögskolor.
När vi väljare ska gå till valurnan borde vi fundera över vilka prioriteringar vi vill göra. Vill vi satsa miljoner på kultur, eller vill vi hellre satsa dessa miljoner på fler sjuksköterskor, eller kanske prioritera högre löner inom sjukvården? Den miljon som går till kulturprojekt och folkhögskolor ska ställas mot alternativet att satsa den nämnda miljonen på sjukvården. Vore det inte bättre att minska vårdköerna än att satsa flera 100 000 kronor på folkhögskolor?
När politiker på riksnivå ständigt utlovar mer pengar till landstingen för att förbättra vården och omsorgen ska man komma ihåg att 13 av 20 landsting har ökat kostnaderna för kultur och regional utveckling per invånare mer än inflationen har stigit från 2004 till 2008. Dalarna är ett av de landsting som till och med har ökat sina kostnader för kultur och regional utveckling mer än vad de har ökat kostnaderna för primär- och specialistvård. Är det en rimlig prioritering? Och trots att man gjort dessa prioriteringar har man inte brytt sig om att tydligt följa upp satsningarna för att se om de har haft någon form av positiv effekt.
Ännu allvarligare är att Västmanlands landsting satsar mycket mindre på kultur än andra landsting trots att de erbjuder likvärdiga verksamheter som andra landsting. Många landsting satsar mer än 25-50 % mer på kulturverksamheter än Västmanlands landsting. Om dessa landsting skulle dra ned sina kultursatsningar till Västmanlands landstings nivå skulle de frigöra 770 miljoner kronor per år. Den summan motsvarar kostnaden för 1 800 sjuksköterskor. Då har Landstingen via SKL haft mage att i avtalsrörelsen påstå att de inte har råd med att höja lönerna för sjuksköterskor och undersköterskor. Och varför väljer inte vänsterledda landsting att frigöra dessa pengar till vården och omsorgen när vänsterpolitiker på riksnivå kräver mer pengar från staten till landstingen för att förbättra just vård och omsorg?
De här konstiga prioriteringarna och bristande kontrollen på vart pengarna tar vägen har också uppvisats i kommunala verksamheter.
/Fredrik Runebert
Kommentarer
Trackback
